Nu har nyheten om m/s Gute även nått gotländska media

Inte för att jag vill verka skrytsam, men var läste ni först om att Rederi Gotlands färja m/s Gute ska gå på rutten Härnösand–Kaskö? Om ni hänger med på min blogg så visste ni det redan i tisdags, den 23 setember.

Idag, den 27 september, är det med på Radio Gotlands nyheter.

Dalkurd – fotboll med driv i!

Jag är inte intresserad av sport i den bemärkelsen att jag förstår fascinationen i något mål hit och dit eller någon sekund mer eller mindre. Men när ett gemensamt intresse kan få individer att jobba tillsammans och bli framgångsrika, då tycker jag att det är häftigt. Idag har jag läst en artikel om fotbollslaget Dalkurd i Dagens Nyheter.

En kraftfull berättelse om hur man vänder frustration till att bli en drivkraft. En lektion i att man inte måste tänka svenskt med uttryck som att ”etablera sig” i en serie. Här vill man vinna. Simple as that.
Heja Dalkurd!

När jag var liten…

  • var de flesta mammor hemmafruar.
  • var det pappan som körde bilen.
  • skulle flickor utbilda sig inom hushåll, kontor eller vård.
  • kunde få män koka kaffe.
  • och ännu färre män kunde tillaga en ordinär middag.
  • fanns inte föräldraledighet – för mamman var ju ändå hemmafru.
  • var det ovanligt att en hustru som var på resa utan sin man råkade köpa en tomt istället för en päls (okej, det är ovanligt nu också. Särskilt om priset är 200 kronor)
  • hade jag sett två koreanska adopterade barn och en afrikan i verkligheten.
  • fanns tanken på homosexualitet inte med i bilden av vad jag trodde var möjligt.
  • fanns det nog ingen man som jobbade i sminkavdelningen på ett varuhus.
  • spelade inga tjejer fotboll, vad jag visste.
  • var curry det som påminde oss om världen utanför vårt lilla kök.
  • fanns det både vanilj- och jordgubbs-oboy. Och ännu fler smaker som man kunde låta sig frestas av på inviksfliken längst bak i Kalle Anka.
  • kändes det lite gammaldags att de förut lyssnat på stenkakor, nu var det ju vinylplattor som gällde.
  • ägde televerket våra telefoner som bara fanns i max tre basutföranden, i svart bakelit.
  • telefon i bilen hade möjligen någon väldigt rik och upptagen person, fast i min medvetenhet fanns inget sånt.
  • stod länsbokstaven på bilens registreringsskylt.
  • hittade man svaren i Focus uppslagsverk.
  • strök man Nivea-salva på barnens kinder för att de inte skulle bli köldskadade på vintern.
  • var chokladbiten Pigall större än idag.
  • var tevesändningarna svartvita och det fanns bara en kanal.
  • visste knappt någon vad datorer är och ännu färre fattade vad man skulle ha dem till.
  • hade ännu ingen varit på månen.
  • fanns ännu inte miniräknaren.
  • behövde man inte ha bilbälte, man kunde lägga sig och sova i baksätet.
  • cyklade alla barn utan hjälm.
  • var det enkelt att slänga skräp, man bara slängde, helt utan att sortera.

Så kom inte och säg att inget ändrar sig. För det gör det. Hela tiden!

Ta jobb som ett kolli för 4090 kronor året! Jippie?

Har ni läst i Aftonbladet om Gulli 75 år som fick ett epilepsianfall för elva år sedan och som sedan dess felmedicinerats med en medicin som ger demens som biverkning? Under elva år har hon legat som ett kolli. När hon låg på sin dödsbädd slutade de ge medicin och då blev hon hur frisk som helst!

Redan där är man färdig att explodera av ilska över att något sådant kan inträffa. Då kommer nästa bomb. I kompensation har hon erbjudits 45000 kronor av vården. 45000 kronor? Utslaget på elva år blir det 4090 kronor om året. 340 kronor i månaden. 11 kronor om dagen.

Skulle du gå med på att ta en medicin som gör dig till ett kolli under en dag mot en ersättning av 11 kronor? Nä, skulle inte tro det va…

Blondinbella granskas

Dagens Media har skrivit flera artiklar om bloggaren Blondinbella som utvecklats till ett framgångsrikt aktiebolag. Min bild av den unga tjejen som bloggar och tjänar grova pengar ändrades dock till något annat när jag läste igenom Dagens Medias artiklar. Det finns flera personer bakom Isabella Löwengrip som också vill vara med och tjäna pengar eller sola sig i glansen. Kanske till och med hennes pappa?

Tänk att så snart det handlar om rika ungdomar så blir min nästa känsla ”Vem ska trösta Knyttet?” Hur länge håller ett ”fenomen” som Blondinbella? Trovärdighet kontra betalda åsikter. Ju mer ”professionellt” styrt, desto mer business, desto mindre av den äkta Blondinbellan. Eller?