När jag var tio år hade jag som alla andra en slags vag idé om framtiden, men nu när jag lever i framtiden är det knappt något som är som jag föreställde mig.
Prylar
- Datorer – det var något för siffernissar och vetenskapsmän, inget som alla människor använde till både nytta och nöje. Jag kunde antagligen inte ens föreställa mig att just jag skulle bli en människa som är helt beroende av datorer för att kunna klara mitt jobb och nästan för att klara mitt privatliv också.
- Tv – två kanaler och färg, kunde man verkligen behöva mer? Det här crazy utbudet av kanaler, utvecklingen med vhs och dvd och så nu dessa gigantstora platt-tv och ljudsystem… Jag kunde nog möjligen tänka mig att det skulle finnas något sånt, men jag trodde nog att det bara var de allra lyxigaste människorna som skulle ha möjlighet att ha sådant här i sina hem.
- Mobiltelefoner – okej, att man hade med sig en telefon överallt kunde jag möjligen tänka ut, men att de där små manickerna också gick att använda till sms, kamera, video, internet… nä, det fanns inte på kartan.
- Internet – eh? DEN tanken existerade definitivt inte och även om någon hade försökt förklara idén hade jag aldrig fattat vidden av det hela. Det fattar jag ju knappt fast jag lever med det varje dag.
- Musik – LP-skiva, kassettband, CD-skiva och så nu små pryttlar som ryms i en handflata som rymmer tusentals låtar? Hur gick det till? Och nu när vi har så små pryttlar att lagra musik på, så kan man istället komplettera med alla möjliga högtalarset som inte alls ryms i samma handflata…
Kroppen
- Skönhetsoperationer – det fanns förstås redan då folk som tog hjälp av plastikkirurger för att bättra på sitt utseende, men att det skulle bli en sådan allmän grej… nä. Att tonårsdöttrar skulle önska sig en bröstförstoring i present, nä.
- Nakenhet – att modet å ena sidan skulle förespråka urringningar ner till naveln och visa rumpor med tråd ovanför jeansen, samtidigt som ungdomarna inte längre skulle våga visa sig nakna i duschen i simhallen så att simhallarna får problem med bakterier – det hade jag aldrig kunnat räkna ut och jag kan inte tro att det är sant fast jag lever i en sådan verklighet. De unga har fostrats till att bli överdrivet kroppsmedvetna in i minsta detalj, så att de inte ens vågar klä av sig i badhuset. Helvrickat.
Livet
- Döden – att döden kunde drabba folk så slumpartat och grymt, det fattade jag inte när jag var tio år. I min vision av livet fanns någon slags turordning för hur sånt skulle gå till.
- Rättvisa – jag tror fortfarande innerst inne att livet måste balansera så att det blir rättvist, men då och då står jag ansikte mot realiteterna och inser att det inte är rättvist. Vad som helst kan drabba vem som helst när som helst och det är inget som helst skydd att man redan blivit drabbad, man kan lika snabbt och enkelt bli drabbad igen.
