Alltså, jag har verkligen inte rest så mycket till olika länder som jag skulle vilja. Men ibland fattar jag inte hur jag skulle orka det, mentalt, för i mitt jobb förflyttar jag mig ständigt mellan olika idé-världar, kultur-världar eller personlighets-världar. Det kan bli intryck så det räcker fast jag inte förflyttar mig så långt geografiskt. Jag är inte säker på att de olika grupper jag interagerar med skulle kunna mötas – de har helt olika synsätt och värderingar.
Jag brukar säga att jag är en dialektal kameleont eftersom jag byter dialekt stup i kvarten – men kanske är jag också en slags kulturkameleont? Längst inne finns alltid jag, men det är som att jag alltid söker efter det som förenar människor som kommer från olika håll. Oavsett om jag jobbar med flyktingar, turism, hälsa eller bara ÄR.
Därmed är jag också motståndare till dem som utesluter, de som sätter upp gränser utan att vara nyfiken på de enskilda människorna som finns i olika grupper.
