Det snöar fortfarande. Det snöar från alla vädersträck samtidigt, för det har fastnat ca en decimeter snö på fönstren på alla husets sidor.
Mina ögon är så oerhört trötta på att titta ut och bara se snöfall. Om det lugnar sig och blir blå himmel så kan det vara lite tröst, men under ett par veckor känns det som att det bara varit korta glimtar med lugn. Som en andhämtning, snömannen tar nya tag och sen drar han igång igen och jobbar för fullt med att sprida ner sitt vita.
Åka skidor? Jo jo, inte så kul om man inte ser spåret man gjorde fem minuter innan. Gå på promenenad? Tja, pulsa fram på landsvägen och med stor möda se något genom springan mellan luvan, mössan och halsduken?
Det som är bra är att det inte är några problem med att hålla katterna inne ifall någon av våra viggar fått fågelinfluensa. Å andra sidan fattar jag inte vem som skulle märka om det ligger döda viggar vid vår strand, när det aldrig slutar att snöa!
