Jag har länge velat göra en tur till Bungenäs. Där har det i gamla tider bedrivits kalkbrytning och därefter har området varit militärt. Idag ägs området av Diös & Kuylenstierna som har fantastiska utvecklingsplaner. Artikel från maj i Gotlands Allehanda.
När vi äntligen tog oss för med att åka dit, så möttes via av stängda grindar?!?
– Jaha, så var det med den utflykten, sa Roine.
När vi kollade lite bättre så satt det emellertid anslag på grinden: Välkommen till fots! och så en pil mot en öppen ingång. Vi parkerade bilen, gick in och där stod cirka tjugo cyklar som man fick låna. Genast blev vi mycket gladare. Vi trampade iväg och svängde mot höger, där det var nerförsbacke och vi fick testa bromsarna. Jodå, bromsarna fungerade om man TOG I!
På bilden ovan ser ni två gamla kalkugnar.
Den här lanthandeln har de rustat upp. Den var förstås stängd på kvällen när vi kom, men jag såg att de hade en glasskylt och i fönstret stod vinägerflaskor. Jag såg också kaffetermosar när jag kikade in genom skyltfönstret.
Om man är här på dagtid kan man köpa sig en glass i lanthandeln och sen sätta sig i de här sängarna och mysa. Eller i någon av hängmattorna.
Här är ett stycke strand nästan allra längst ut på Bungenäs, fast i sydlig riktning.
När vi cyklade ännu längre ut blev tillvaron väldigt fylld av måsar. Måsarna var överallt! Måsarna var inte aggressiva, men det kändes som att vi gjorde intrång. Bilden är inte särskilt bra, men jag tog med den därför att jag vill berätta något mycket speciellt.
Plötsligt såg jag hur en fjäder kom nedsinglande från luften! Jag blev alldeles paralyserad för det såg så häftigt ut. Den snurrade runt runt med spetsen nedåt. Jag hade just stängt till kameraväskan så jag hann inte ta någon bild. Jag har aldrig sett en fjäder tappas av en fågel och virvla genom luften. Det var vackert eftersom virvlandet dämpade farten så att det tog rätt så lång tid innan fjädern nådde marken. Den ramlade så fint på vägen framför oss. Jag tog med den hem.
Här är utsikten över kalkbrottet ut mot havet.
Roine står och njuter, ännu ovetandes om mardrömsbacken som vi måste cykla uppför på vägen tillbaka…
