Jag läste en intressant fråga för ett tag sedan. Den handlar om vad man väljer att berätta om när man berättar om sitt livs historia. Är det elände, sjukdomar, brist på pengar, sorger och andra negativa saker som för berättelsen framåt, eller är det de bra stunderna, det som har fungerat, de tillfällen då man lyckats och andra positiva saker som för berättelsen framåt?
Och om du verkligen gör en ansträngning att berätta din historia ur ett positivt perspektiv – hur blir det då? Gör det någon skillnad i nuet och framtiden?
Jag tror att det gör skillnad om man är bra på att se de positiva sakerna i sitt livs historia. Jag tror att man tar med sig den positiva kraften framåt. Kanske särskilt i de fall man verkligen övervann svårigheter och kunde gå stärkt ur en situation. Minnet av sådana tillfällen ger styrka, mod och kraft. Om man kunde den gången, ökar sannolikheten och förtröstan till att man ska kunna ännu en gång.
