Har just pratat med en kvinna som tagit tag i sina studier. Hon är helt lyrisk, hon kan inte fatta hur någon har kunnat undanhålla henne all denna kunskap under alla år! Det är nästan som om hon hade blivit frälst.
Jag tycker det är så häftigt när människor äntligen inser att det som de trodde hindrade dem bara var tankens begränsning. Att deras värld är större än vad de insåg och särskilt när det sker i ett sådant här turbosteg. Vi tar ju alla steg av olika längd och riktning hela tiden, men att själv förstå att man kan ta kontroll över vart man vill gå och att det är många fler ”platser” som är möjliga, det är en kick.
Ungdomar tar ofta utbildning för given. Jag tror att samhället skulle må bra av om ingen fick börja högskolan utan att ha jobbat ett år. (Om det nu gick att ordna jobb i dessa eviga arbetslöshetstider… men ändå)
