Åsa upptäcker världen med kattbiten tumme. Just nu känns det som att tummen är inblandad i ALLT jag tar mig för.
• Vrida om nyckeln i tändningslåset – jaha, då använder man liksom tumkraft att trycka med.
• Dra upp dragkedjan i plånboken, nähä, det får bli vänsterhanden.
• Markera text när man skriver i datorn, oj så jag måste tänka!
• Pilla upp locket till skinkförpackningen och sedan få loss en skiva skinka… äääääh, ”Alice? Kan inte du..?”
• Sätta fast headset-örsnäckan visade sig vara rena ingenjörskonsten med indisponibel tumme.
Vilket larv! Tänk att att tre små prickar till sår på en tumme kan påverka mig så! Och ett stort blåmärke för all del. Och en perforerad nagel. Tänk att så små kattänder kan bita så hårt! Tänk att min snälla katt fick sådan otrolig panik.
Just nu dunkar det i tummen. Med lite tur får jag sen lite feber av stelkrampssprutan… Det är roligt nästan jämt!
