Igår skickade jag stillsamt iväg en liten fråga till Expressen om fågelvirus, hur det kan överleva i vatten och vad det innebär för olika typer av vatten: hav eller insjö, grunt eller djupt osv. Trodde att min fråga kanske som mest skulle hamna i en frågespalt och besvaras av en expert.
Idag ringde de. Kunde jag tänka mig att ställa upp på bild? De fångade mig lite i språnget, på väg från ett uppdrag i Träkumla med mellanlandning och lunch i Visby, innan jag skulle köra hem till Kappelshamn. Fyrtio minuter senare stod jag på strandpromenaden vid Kruttornet och blev fotograferad. Där någonstans började insikten komma krypande, jag vet inte ens vad de kommer att skriva tillsammans med min bild! Jag skickade ju bara in en fråga. Tänk om de får för sig att skriva något ruskigt typ ”Åsa på Gotland har skräck för fågelinfluensan!”, när mitt syfte bara var ett få ett sansat svar på en sansad fråga.
Det slutar väl med att Gotlands Turistförening fördömer mitt beteende, att jag utses som orsak till varför turismen gick ner med x% 2006 och sen får jag emigrera. Hjälp. Men, det skulle också kunna vara så att jag får ett sansat svar på min sansade fråga. Hoppas.
Så här kan det gå när man anammat Berras motto: ”Hellre dö än tveka!”
