Grattis pappa!

Om pappa hade levt skulle han ha fyllt 89 år idag. 90 år om ett år. Men han ville nog inte bli så gammal. Han tappade stinget när mamma dog 1997 och fortsatte att leva mest för att ”han skulle”. Han har rest vidare och jag är kvar.

Det jag saknar är det vardagliga, det enkla i att ringa och prata en stund eller att åka införbi pappa och bara vara där. Vi skrattade mycket och jag vet att jag bär med mig många av hans idéer och synsätt. Jag har så många gånger varit arg på pappa därför att han pratat återkommande om att han skulle dö, men på det sättet blev också flera tårar fällda långt innan pappa verkligen dog. För pappa var döden en realitet som han inte ryggade för. Ändå var det så gott som alltid roligt att prata med pappa, han kunde ha helt crazy humor.

Jag vet inte om pappa fortfarande finns som en ande eller om det är så att när strömbrytaren slås av, ja då är den av. Men om han finns på något sätt, så finns också mamma på det sättet. Då tillbringar de säkert dagen vid havet.

Jag skickar mina varmaste kramar till er båda.