Rådjuren på Gotland
När jag var liten fanns det inga rådjur på Gotland. Idag finns det kanske uppemot 4500. Jag tycker för all del att rådjur är fina att se på, men jag ogillar verkligen att vi nu har fler djur att spana efter när vi kör bil. Jag tyckte innan att det var så skönt att slippa kolla efter älg och rådjur när man kör bil på Gotland. Men, idag måste man kolla. Rådjuren har blivit en del av Gotland som lär bestå.
Idag kan man läsa en lång artikel i Gotlands Allehanda om hur det gick till när ett par jägare flyttade över 50-60 rådjur under slutet av åttiotalet. De är anonyma förstås, för de vet att många är arga på dem. Jag är en av dem som är arga. Artikeln gör mig inte mindre arg. Jag bodde inte på Gotland i slutet av åttiotalet så jag kände inte till historien med Gotlands Rådjursförening och att de verkligen hade officiella planer på att plantera in rådjur. Dessa gick aldrig igenom beslutsgången hos olika instanser och från 1990 skulle det bli olagligt att inplantera rådjur på Gotland. Därför drog några jägare igång en egen insats för att smuggla över rådjur till Gotland innan det skulle bli olagligt.
Jag hade ingen aning om att de jobbat så planerat med inplanteringen. Jag trodde att det var personer som agerat mer spontant och kanske fått över max tio djur. Det hade varit illa nog. Men en välplanerad aktion som resulterade i 50-60 inplanterade rådjur på Gotland?
Jägarnas mål var att få roligare jaktbyte på ön. Nu är jag ju inte så himla intresserad av jakt, även om jag äter kött så är jag inte typen som lockas av att smyga runt i skogen och skjuta djur. Men det verkar ändå så konstigt att man flyttar över djur till Gotland för att det ska bli roligare att jaga. Varje djur påverkar balansen i flora och fauna. Rådjur påverkar dessutom trafiken på vägarna. Se miljöpartisten Carl Fricks interpellation från 1989:
”Det finns gamla erfarenheter av att det är olämpligt att plantera in främmande arter, speciellt på öar. Av den anledningen bör man avstå från denna typ av experiment med faunan. Att vissa människors jaktglädje skulle öka kan inte vara ett rimligt motiv för att genomföra dessa experiment och får inte vara styrande i dessa frågor. Den glipa som finns i lagstiftningen måste snarast täppas till”, skrev Carl Frick i sin interpellation.
Tack för en upplysande artikel! Tyvärr tycks myndigheter och nästan alla människor här i Sverige inte ha förstått sambandet mellan rådjur och fästingöverförda sjukdomar som i allt högre grad drabbar människor. Det är ett faktum att där det finns många rådjur, där ökar antalet fästingar (Ixodes ricinus) betydligt. Det beror på att fästinghonorna behöver blod och detta blod suger honorna bara från relativt stora djur såsom rådjur (eller andra hjortdjur eller harar). Fästinghonornas avkomma, larverna och nymferna, suger ofta blod från mindre däggdjur och fåglar (även från rådjur). Från smådäggdjuren och fåglarna infekteras de unga fästingarna, framförallt larverna, med Borrelia-, Anaplasma- och Rickettsia-bakterier samt TBE-virus. Dessa infektioner kan därefter föras vidare till människor som vistas i det område där rådjuret tidigare ”gav” blod åt fästinghonorna. Sammanfattningsvis: Eftersom rådjuren ger blod åt så många fästinghonor, som nästa år ger upphov till infektiösa larver och nymfer (som fått infektionerna från smådäggdjur, så är rådjuren indirekt ”skyldiga” till att många människor drabbas av fästingöverförda sjukdomar.
MVH,
Thomas Jaenson
Professor i medicinsk entomologi
Inst. för organismbiologi
Uppsala universitet
Hej Thomas!
Kul att du gillade mitt blogginlägg.
Mindre kul att läsa om rådjur och fästingar. Om jag riktigt tänker efter så vet jag att rådjur och fästingar hör ihop, men jag har stuvat undan det i minnet och inte riktigt förknippat det med rådjursfrågan på Gotland. Men hädanefter kommer den kopplingen att sitta som smäck. Ytterligare ett skäl att vara arg på dem som tog hit rådjuren.
Vet du om de här fästinginfektionerna ökat på Gotland i samband med att rådjursstammen vuxit?
Vänliga Hälsningar
Åsa
Hej Åsa!
Jag vet att det hittills varit relativt få fall av borrelios och TBE på Gotland, jämfört med närliggande områden på fastlandet. Och det misstänker jag beror framförallt på att man på Gotland inte haft några rådjur där (tills relativt nyligen). Jag är övertygad om att incidensen (antalet fall/år) av borrelios och andra fästingöverförda sjukdomar kommer att öka på Gotland om man inte håller antalet rådjur på en mycket låg nivå, t.ex. genom intensiv och kontrollerad jakt; eller att man fångar in dem och t ex håller dem i hägn; eller ser till så att ett stort antal av de frilevande rådjuren regelbundet bestryks med fästingdödande kemikalier (metoderna används i USA). Det finns alltså andra metoder – dock mycket dyra – än att avliva samtliga rådjur.
MVH,
Thomas Jaenson
Professor i medicinsk entomologi
Inst. för organismbiologi
Uppsala universitet
Dem tog hit rådjur till gotland ska betala skada på marken tänk vad djur lidar när dem påkörd