Projektledarterapi?
Idag var jag på ett möte som utvecklade sig i oanad riktning och kom att bli en slags självhjälpsgrupp för projektledare. Det är ju ett ganska ensamt jobb att vara projektledare och när vi råkade befinna oss i samma rum, så var det skönt att få vräka ur sig lite. Vi kom fram till att vi nog måste bilda ett nätverk för projektledare och sen skrattade vi så vi nästan ramlade av stolarna: ännu ett nätverk!
Men det är faktiskt inte en så dum tanke.
Ju fler nätverk, desto bättre
Snygg bild förresten !
Nalle
Nej, det är ingen dum tanke alls. Att arbeta ensam är inte så bra i längden. Man behöver som sagt bollplank ibland, även bara för att få vräka ur sig./Malla
Som projektledare mäter man sig mot uppställda mål. När man träffar andra projektledare mäter man sig mot deras insatser. Det är en himla skillnad det!
Plus att man kan jämföra tillvägagångssätt och få upptäcka att även om de andra gjort just så som man själv misstänkt att man nog borde ha gjort, så har det blivit trassligt i alla fall…
Kontentan blir att man känner sig ganska okej!