Mer Furman åt Freivalds

Min favoritpsykiatriker heter Ben Furman. Han lär ut lösningsfokuserade metoder för olika situationer. Hans synsätt är härligt positivt och han ägnar sig inte åt att leta fel med förstoringsglas. Bland annat har han konstruerat en Ansvarstrappa avsedd för barn och ungdomar, men barn och ungdomar är bara ”unga vuxna” – så tankesättet är applicerbart även i vuxensituationer. Jag tror att Katastrofkommisionen eller KU skulle ha hjälp av Ansvarstrappan…

Utdrag från Reteamings hemsida
”Att ta ansvar innebär en gradvis skeende process i vilken de elever som har gjort något orätt (1) går med på att diskutera det som har hänt och erkänner sina handlingar, (2) visar sig förstå de negativa följderna av sina handlingar, (3) ber om ursäkt för det orätta som de har gjort, (4) går med på de påföljder som gemensamt har överenskommits med dem och andra berörda parter, (5) lovar att inte upprepa handlingen och på förhand kommer överens om vad som blir följden om de inte håller sitt löfte och (6) visar ansvarskänsla genom att på något sätt delta i att förebygga liknande orätta handlingar.”

Kolla punkt 4: man ska gå med på påföljder som gemensamt har överenskommits med berörda parter. De som är berörda av någons bristande ansvar ska vara med och bestämma påföljden. När man hittat en bra påföljd kan man uppnå ett tillstånd av lättnad, det blir balans i vågskålarna. Det räcker inte att bara be om ursäkt, man måste göra något konkret också.

Freivalds, Persson och resten av gänget: konsultera Ben Furman innan ni kliver upp på Skansens scen under minnescermonin!