Den tändande gnistan

De är med och tänder gnistan ihop, de protesterande muslimerna och nynazisterna.

Nynazisterna blir starka när en så tydlig fiende dyker upp på spelplanen, ”nu ska de minsan försvara sitt land” och det med stöd av ”hela samhället” – för så brukar de tro, de som förespråkar det extrema, att de för de tystas talan, att de som tiger egentligen tycker likadant.

De protesterande muslimerna har också fått en tydlig fiende och det är deras plikt att ”försvara Allah och hans profet” och de anser sig säkert också ha stöd av ”alla muslimer”.

Men det är inte sant. Det handlar inte om hela det danska samhället (eller det svenska) och det handlar inte om alla muslimer. Det är inte säkert att de som tiger samtycker – de kan lika gärna vara livrädda för att råka säga något som skulle accelerera förloppet ännu mer. Vi håller andan, hoppas att världen ska sansa sig. Vårt samhälle och de muslimska religiösa ledarna måste ta plats och säga ifrån att de tar avstånd från konflikten. Visa att det finns bättre metoder för människor att leva i samförstånd med varandra.

Jag tvivlar på att den här konflikten kommer att lägga sig utan att världen får betala ett mycket högt pris. Någonstans tändes gnistan och nu har brasan börjat ta sig. Fruktansvärt.

Lästips: Den tändande gnistan av Malcolm Gladwell. Om hur små faktorer kan förändra världen.