Vikten av att inspireras
Det är så viktigt att hitta inspiration till livet och företagandet. Att prata med människor som berättar om hur de har gjort. Att samla in positiv energi, glada vibrationer som motvikt till allt som aldrig blir gjort och inte är någon idé.
Idag har jag coachat en ung tjej som är egen företagare. Hon har känt sig lite ensam ”ute på vischan”. Nu hade hon fått fatt på ett par till unga företagare och fått idén att starta en förening för just unga företagare. Bara för att få träffas och prata.
Jag blir så glad, för om det finns fler unga tjejer eller unga företagare som har hennes positiva inställning, så blir det lättare att våga välja den gotländska landsbygden framför livet i Stockholm. Man behöver inte ”vara uppvuxen ur marken och aldrig ha sett världen” bara för att man vill leva på Gotland. Det är fullt möjligt att man har hunnit se livet på andra platser, att man skaffat sig erfarenheter och kunskaper på andra platser och sen medvetet väljer att bo på Gotland. Det är likaså möjligt att driva flera olika verksamheter på distans idag. Även om man bor på landet, så är man mycket närmare det som händer i ”storstan” idag, än vad man var för 20-30 år sedan.
Om vi vill att hela Sverige ska leva, så blir förutsättningarna för det bättre och bättre hela tiden, mycket tack vare internet och mediautbudet. Världen krymper. Man kan handla alla möjliga coola saker på nätet, man måste inte längre handla i Stockholm (eller för den delen London, Paris eller New York). Man kan bo i en håla på Gotland och känna att man tillhör världen. Så som jag gör här i Kappelshamn och så som den tjej jag träffade idag gör, från sin del av Gotland.
Jag håller med dig, det är bra att övriga Sverige lever också och inte bara Stockholm, du skall veta att bara starta en resebyrå i Haninge istället för i stan var det många som höjde ögonen för.. hur skall det gå bla. bla. snacka om storstads fixering, allt skall ligga innaför tullarna :-)
Det där är nästan roligast av allt; när inskränkta Stockholmare tror att livet tar slut utanför tullarna. När de världsvana, urbaniserade människorna visar sig ha bott hela livet i samma kvarter.
Här på Gotland kan man ibland bli häpen om man träffar någon väldigt, enstaka individ som inte har varit på fastlandet. Jag betonar mycket sällsynt! Men, så får man höra om någon som bor ett par mil från Stockholm och som aldrig i hela sitt liv varit i Stockholm…. Då får man genast lite perspektiv på tillvaron igen.
När du skriver så här så behöver man egentligen inte kommentera. För du har redan sagt allt så ba och klokt!
Tack Helene! Kul att se att du är ”ute och går” igen :-)