Skvaller, mobbing och förtal.
Jag skrev om dem för rätt så länge sen: elakingarna. De som använder internet för att få ur sig sina egna aggressioner genom att spy ur sig elakheter i skydd av internets anonymitet. För ett tag sedan läste jag en artikel om skvaller (jag tror det var i DN, men kan inte hitta artikeln nu). Den skiljer på skvallrande och förtal. Skvallrande är positivt, det handlar om att vi är nyfikna och intresserade av någon, men kanske också av att lära oss mer om hur människor fungerar. Förtal är negativt, det handlar om att trycka ner, såra och smutskasta människor.
I Svenska Dagbladet står en artikel om bloggmobbing. Den typ som gett sig på Karolina Lassbo som har Glamourbloggen är något i särklass tycker jag: en typ som ägnar sin tid åt att skicka runt brev till potentiella framtida arbetsplatser för Karolina och i breven varnar för henne och utmålar henne på värsta vis. Det är förstås inte nytt att det finns människor som triggas av att vara elaka, det som är nytt är att de fått kraftfullare verktyg. I min lilla bloggvärld finns ett par stycken som fått obehag via sina bloggar och som övervägt om de ska fortsätta blogga. Som tur är har de fortsatt.
Ett problem är när man blandar ihop begreppen och tycker att ”alla har rätt till en åsikt”, vilket gör att man försöker tänka Politiskt Korrekt ”att om de nu tycker så har de väl rätt att framföra det”. Det är stor skillnad på att argumentera runt någons åsikter och på att hoppa på någon som person – för när man gör det tar man i samma stund bort det som gör att måltavlan blir en person och bygger upp en egen anpassad bild av måltavlan, men tar sig rätten att tala om hur måltavlan är. Och man gör det inne i ”måltavlans vardagsrum”.
Kärnan i det här beteendet handlar inte om att det är engagerade personer som har åsikter. Kroniska elakingar har egna obearbetade problem som gör så ont och ställer till så mycket oreda i deras inre att de ständigt söker av omvärlden i jakten på måltavlor som kan agera tillfälliga säkerhetsventiler för det som gör ont i dem själva. De är ständigt upprörda, men de borde göra upp med sin egen röra.
Så sant, så sant. Jag skall se om jag kan hitta artikeln och läsa den också.
Gud, så trött man blir på alla dumheter… Skicka till presumtiva framtida arbetsplatser?? det är verkligen sjukt. Är det inte åtalbart? Det är väl förtal? jaja…
/ sthlm
Ja jag har också fått en släng av idioter efter mig vilket föranledit mig till att stoppa möjligheten att kommentera direkt på min blogg, jävligt tråkigt. Men det är väl så att de största puckona är de fegaste. Varsågod att ge sig på någon men gör det för f-n inte anonymt.
Kom just att tänka på en sak….När man var liten, iaf jag, fick man lära sig att inte göra en ful grimas, typ lipa åt ngn, bakom dennes rygg. Det är oerhört fegt, och framförallt ger det ju ingenting.
Ä, nu önskar jag dig en skön dag.
/ sthlm
Håller med, det är synd att man inte riktigt vågar visa till 100% vem man är, det finns alltid folk med en baktanke.. men, trots det tycker jag att blogga är skitkul.. men då hör ju inte min blogg till en av de mest seriösa i den här samlingen :-) hihi..
För ett par år sedan blev det lite liv om en företeelse här i Kappelshamn. Folk som inte pratat med en person om hans planer, förutsatte att han tänkte si och så och skrev sura insändare i gotlandska.se. Jag drog ut till försvar och fick då kastat i ansiktet att ”jag väl inte var gotlänning”. Där slutade jag att bry mig, nivån blir för låg.
Noterbart var att jag hela tiden skrev under med mitt namn, medan surpropparna skrev under med ”Flundran i viken” och liknande.
Ja, Flundran med anhängare är för fega, helt enkelt.
Säger jag som inte har ngn annan avsändare än
/ sthlm
Fast sthlm, jag vet ju vem du är. Vi kan ju lika gärna avslöja det för resten av bloggläsarna!
Bakom signaturen sthlm döljer sig:
1) Ett Ted Gärdestad-fans med namn Veronica
2) En innehavare av 1 st indonesisk väska, som heter Madeleine. (Inte väskan, innehavaren förstås)
3) ”Man tager vad man haver och oooops, det blev en toast med löjrom – igeeeeeeeeen” Majsan Warg.
Hahahahaah….Aj aj aj…min mage!
Lite lätt röd om kinderna här i
/ sthlm