No Bright Club?

Jag kan fatta så långt som att folk går runt med aggressioner i kroppen som de vill få ut på något vis. Men jag fattar inte att man väljer att sköta sin aggressionsterapi med hjälp av sk Fight Club – alltså en slags organiserade slagsmål där man slåss på riktigt mot en person som man verkligen är arg på.

Från artikel i Aftonbladet:

Fenomenet är stort i Storbritannien, där arrangerade slagsmål går under namnet White collar boxing.
– Jag är förvånad över att de inte kommit till Göteborg förrän nu. I Storbritannien är det enormt populärt. Här anmäler ofta företag sin personal till eventen, som en form av teambuilding och för att folk ska få en chans att ta ut sina aggressioner mot chefer och kollegor, säger Anderas Sjöström, MMA-utövare (mixed martial arts) och thaiboxare.

Om man nu vill ha teambuilding, svettas och leva farligt så finns det väl massor av andra saker man kan göra? Hugga ner träd. Krossa sten. Städa huset. Röja upp i vår förfallna trädgård. Ont i kroppen ingår som extra bonus.

Om man absolut vill skada folk så kan man väl ta jobb som legosoldat i någon skum armé? Om man vill testa sin egen förmåga att uthärda smärta: go ahead, make my day – det finns väl en hel del verktyg i ett ordinärt kök som går att använda? Sådana här machotyper har väl för övrigt stora verktygsförråd att välja ur?