Flera timmar med julkort

Det låter som att det är så himla enkelt det här med att skicka julkort 2007. Man kan ju t.o.m. skicka dem som e-post och använda datorns adressbok. Ett knapptryck och så är det klart… typ.

Det här är den sanna historien om årets julkort.

1. Stress. Läser Postens jul-kom-ihåg och inser att vi tidsmässigt ligger risigt till.
2. Snurrar runt i huset och letar efter Julbjörnen, alltså isbjörnen Ingvar försedd med röd luva – eller, snarare, en röd strumpa på huvudet. En ren strumpa.
3. Hittar inte Ingvar, tar ett näpet russ gjort av lammpäls och hittar en röd luva att sätta på.
4. Hittar Ingvar! Hurra! Och han har luvan kvar!
5. Tar med Ingvar till stan, samtidigt som vi flyttar en del av Roines saker till hans Visby-kontor. 
6. Jag hinner precis få en strimma dagsljus att fotografera Ingvar i. Han poserar snällt utanför Hamnkontoret.
7. Kör tillbaka till Kappelshamn, tar in bilderna i datorn.
8. Väljer bilder, bildbehandlar.
9. Kommer på att jag ska göra en julwebbsida till företagskontakter och en till privata kontakter.
10. Gör sålunda två hemsideskonstruktioner i iWeb.
11. Börjar kolla igenom alla adresser i adressboken. Sorterar i tre grupper: företag, privat och privat som inte har e-post och som därför får julkort som jag gör via Postens service med att ladda upp bilder som printas ut och skickas som vykort med posten.
12. Ägnar en kväll åt att få Postens uppladdning av bild att fungera och minsann, precis när jag tänkte lägga mig fungerar det. Sitter alltså uppe och fyller i adresser till 20 vykort.
13. Fortsätter att sortera adresser. 158 företagskontakter och 55 privata.
14. Gör i ordning två olika e-postbrev att skicka ut till företagskontaker respektive privata.
15. Givetvis kommer ca 20 e-brev tillbaka av varierande orsaker…
16. Försöker snoka upp vad som är fel med adresser.