Universums tråkigaste bloggare på middag med Åsa Mitt i Världen – ett slags intragalaktiskt bloggarmöte?
I kväll har det hänt. Jag och bloggaren Rex har ätit på Sjökrogen i Valleviken. Han är här på ön på semester med fru och barn och då passade vi på att träffas. Tänk va! Som Rex sa:
– Man startar en blogg 2005 och tre år senare sitter man på restaurang med en person som man lärt känna via sin blogg!
Eller som Roine sa innan vi åkte iväg:
-Vem är det nu vi ska träffa? En kille som har en blogg?
Det blev så trevligt så! Fast, med tanke på Rex ”Gotlandsvägsovana” GPS kombinerat med hans eget interna orienteringssystem så är kanske det mest häpnadsväckande att de verkligen lyckades ta sig hela vägen fram till Valleviken… Jag har en känsla av att det var frun med den traditionella kartan i högsta hugg som lyckades styra in ekipaget åt rätt håll. Det är ju viktigt att man styr mot världens mitt om man ska träffa mig – annars kan man hamna var som helst i universum!
Bildbevis kommer – håll ut!
Nej men vad roligt! Det ska bli roligt att få se bilderna sedan.
Hehe kul! Lovar att hälsa på framöver oxå men ni är ju förstås oxå välkomna till Majorna;)
Nu undrar jag bara var bilderna är? Hallå? Rex?
Tack för inbjudan till Majorna Zanza! Fast det lär inte bli i brådrasket om jag säger så. På något sätt får vi bara fler uppdrag hela tiden? Trots att det är sommar. Märkligt. Men också roligt.
Hej Åsa kul o ses. Även om jag har lust att säga som Kirunabon sa när han kom hem ifrån Stockholm: ”-De låg lite avsides”
Tyvärr får inte min fru läsa detta inlägg, vill inte ge henne mer vatten på sin kvarn. GPSen fungerade alldeles utmärkt åt det andra hållet :-)
Halloj Rex! Avsides? Valleviken? :-)
GPSen kanske ville tillbaka till tryggheten i civilisationen?
Avides?! Stockholm?! :-)
Jag tror att någon som har Kneippbyn vet mer hur man guidar in turister än killen på Sjökrogen i Valleviken!
:-)
Rex: Folk har ännu inte kommit på att det är Pippis pappa som bor i Valleviken – i alla fall tror jag att det är så? Lång man med skägg som gillar att vara på sjön.
Vi var in till Kajsarns fängelse i muren på Visby. Min dotter var väldigt fascinerad och lyssnade på allt jag läste vad som stod. När vi kom ut undrade hon: ”-Men det stod inte var Pippis pappa satt?!”