När jag var liten…

  • var de flesta mammor hemmafruar.
  • var det pappan som körde bilen.
  • skulle flickor utbilda sig inom hushåll, kontor eller vård.
  • kunde få män koka kaffe.
  • och ännu färre män kunde tillaga en ordinär middag.
  • fanns inte föräldraledighet – för mamman var ju ändå hemmafru.
  • var det ovanligt att en hustru som var på resa utan sin man råkade köpa en tomt istället för en päls (okej, det är ovanligt nu också. Särskilt om priset är 200 kronor)
  • hade jag sett två koreanska adopterade barn och en afrikan i verkligheten.
  • fanns tanken på homosexualitet inte med i bilden av vad jag trodde var möjligt.
  • fanns det nog ingen man som jobbade i sminkavdelningen på ett varuhus.
  • spelade inga tjejer fotboll, vad jag visste.
  • var curry det som påminde oss om världen utanför vårt lilla kök.
  • fanns det både vanilj- och jordgubbs-oboy. Och ännu fler smaker som man kunde låta sig frestas av på inviksfliken längst bak i Kalle Anka.
  • kändes det lite gammaldags att de förut lyssnat på stenkakor, nu var det ju vinylplattor som gällde.
  • ägde televerket våra telefoner som bara fanns i max tre basutföranden, i svart bakelit.
  • telefon i bilen hade möjligen någon väldigt rik och upptagen person, fast i min medvetenhet fanns inget sånt.
  • stod länsbokstaven på bilens registreringsskylt.
  • hittade man svaren i Focus uppslagsverk.
  • strök man Nivea-salva på barnens kinder för att de inte skulle bli köldskadade på vintern.
  • var chokladbiten Pigall större än idag.
  • var tevesändningarna svartvita och det fanns bara en kanal.
  • visste knappt någon vad datorer är och ännu färre fattade vad man skulle ha dem till.
  • hade ännu ingen varit på månen.
  • fanns ännu inte miniräknaren.
  • behövde man inte ha bilbälte, man kunde lägga sig och sova i baksätet.
  • cyklade alla barn utan hjälm.
  • var det enkelt att slänga skräp, man bara slängde, helt utan att sortera.

Så kom inte och säg att inget ändrar sig. För det gör det. Hela tiden!

6 kommentarer
  1. Elin i Björken
    Elin i Björken says:

    Jag vågar inte berätta att jag betalade 1 krona t/r med bussen till stan när jag var lite. Jag vågar inte heller berätta att det kostade 5 kronor att se Dumbo på bio på matiné. 14 kronor kostade bio fullpris.

    Våra ungdomar tror man kommer från stenåldern när man berättar sånt.

  2. Åsa Mitt i Världen
    Åsa Mitt i Världen says:

    Elin: fast när min mamma kunde få en massa godis för 5 öre, så måste jag i alla fall ha 1 krona för att det skulle bli nåt… Jag antar att framtidens barn måste ha med sig en hundring när de ska gå och köpa några kolor…

  3. Anonymous
    Anonymous says:

    MMM Tänk Oboyen med jordgubbssmak, den var mums den. En storstrut kostade 3kr, vilket var lika mycket som min veckopeng.
    Vilken utveckling, kanske på både gott och ont, vi varit med om.
    Kramar Rovisen Mona

  4. Dorothea
    Dorothea says:

    Och när jag var liten hade jag bara sett TV i Kalle Anka. (Knattarna tittade ibland.)
    Det fanns två privatägda bilar på vår gata.
    Isbilen kom om sommaren med isen under en presenning och massor av sågspån.
    Jag kunde gå ut och ströva runt på egen hand mellan måltiderna, ingen visste var jag var och ingen kom på tanken att jag skulla fara illa.
    Bara knäppskallar trodde att människor skulle kunna fara till månen.
    Annars var det ungefär som när du var ung… fast att jag skulle ta studenten och ”bli något” var självklart, och inte nödvändigtvis något kvinnoyrke.

  5. Åsa Mitt i Världen
    Åsa Mitt i Världen says:

    Dorothea: det var aldrig någon tvekan om att jag skulle gå gymnasiet. Jag pratar om attityden på 60-talet, när jag var liten. Fast det var förstås kanske då som det var gymnasiet för dig, när jag tänker efter…

Kommentarer ej möjligt!