Långfredag på Smöjen
Idag packade vi ner lite picknick och åkte till Smöjen. Det var toppenskönt vårväder och även fast det var ganska många människor som passade på att göra utflykt idag, så var vi helt ensamma ute på den lilla udden vid Smöjen.
Det var soligt, men lite disigt och vatten i skrevor och hav glittrade vackert.
De här stenarna skimrar nästan som ädelstenar…
Man har tidigare brutit kalksten på den här udden och spåren syns förstås ännu. Fast nu ser det ganska häftigt ut – även om jag nog hade föredragit obruten häll.
Kolla, de har byggt ett vindkraftverk i en rauk!
Vid den här stranden solbadar vi gärna på sommaren. Jag tycker det är fantastiskt att vattnet, sanden och stenen bjuder på så många olika färgskiftningar – det är inte alls så grått som man skulle kunna tro.
Men… det finns ju ingen snö! ;)
Men allvarligt så är Gotland ett trevligt ställe, dock är det 10 år sedan, i sommar, sen vi besökte Ön, så det börjar bli dags att planera in ett besök… :)
Och hela historien om Gotlandsresan borde bli ett retro-inlääg på bloggen…
Hej iZac! Nä, ingen snö alls! Jag blir lika förvånad, fast åt andra hållet när jag kollar på din blogg. Man vänjer sig liksom vid det tillstånd man själv lever i.
Men, Sverige är långt. Eftersom jag nyss var i Florens kollade jag avståndet från Gotland till Florens resp Haparanda och det är ungefär lika långt till båda platserna!
Kul att du dök upp på min blogg! När helgerna är slut ska jag ta tag i mitt Haparandauppdrag.