Det som göms i snö kommer upp i…

… sulan under kängorna! Gaaaaah!

Jag kom hem, jag hämtade posten, jag tänkte att ”hur skall all denna skitiga snösmältningsröra faktiskt omvandlas till vacker grönska?” och innan jag gick in tänkte jag torka av kängorna ordentligt på dörrmattan. När jag tittar ner på mattan ser jag något misstänkt ljusbrunt och kletigt. Kattbajs!

Vi har aldrig några problem med katternas bajsande annars. De fixar det så smidigt under en buske eller gräver nogsamt ner det under lager av mossa i gräsmattan och vi märker det inte. Naturen sköter om det helt enkelt. Men nu har det varit massor av snö och katterna har inte varit så sugna på att gå ut och om de har gjort nr 2 ute, så har de förstås inte riktigt gjort det på de där smarta ställena. Utan kanske till exempel grävt ner det i snö precis bredvid ytterdörren… och det går ju bra. Ända tills snön smälter och jag kommer klivande. Gaaaaaaaaah!

Så istället för att bara gå in har jag först klivit runt i smältsnön för att göra ren mina kängor. Sen har jag slängt ut dörrmattan i snön, samt gjort ren trappan med snö och kvast – den var knappt smutsig alls. Därefter har jag gått lös på dörrmattan med snö och kvast. Den är av plast, en sådan där riktigt rivig sak. Fast, det gick ju inte att komma åt allt, så jag fick gå vidare till en rejäl vattenpöl och skölja av det sista. Praktiskt att det både är gojsigt och geggigt samtidigt som vi har gigantiska vattenpölar att skölja av gegga i!

Och nu är jag äntligen inne. Puh!