Jag får väl säga vad jag vill!

Vi har yttrandefrihet i Sverige. Och det är bra. Fast frihet att yttra sig rymmer också helt naturligt att det blir en reaktion. Säger man till en person att denne är korkad, ful och luktar illa så är det logiskt att personen reagerar genom att säga något tillbaka. Eller, i de mer icke-verbala fallen: dela ut en smäll på käften.

Det är helt lagligt att reagera verbalt. Men icke lagligt att reagera med våld.

Lars Vilks har gjort sig till en slags yttrandefrihetens martyr. De signaler som skickas ut från honom är ”oj oj oj så synd det är om mig när folk blir arga fast allt jag har gjort är att konstnärligt yttra mig”. Fast, egentligen är han ju inte dummare än att han vet att han får reaktioner och uppmärksamhet när han ställer till med sina ståhej. Det är ju nämligen exakt därför han ställer till med sina ståhej. Lars Vilks tycks älska ståhej runt sin person.

Det är inte så att folk är taskiga när de blir arga på Lars Vilks påhitt. De bara reagerar helt naturligt. Och deras reaktioner är mestadels helt lagliga och de är precis som Lars Vilks i sin fulla rätt att yttra sig. Däremot är det inte okej att ta till våld eller att elda upp hans hus.

Jan Guilou har skrivit en mycket bra krönika om det här i Aftonbladet. Läs den!