Dumparburgare?

Den destruktiva kreativiteten tar sig nya former. Dumpning av hamburgare. Jag är inte överdrivet förvånad, men reagerar på översittarbeteendet. När det gäller att vaska champagne är det en grej som inte tar så lång tid att utföra samtidigt som krögaren får bra betalt och de som tillverkade champagnen lär inte märka något av det. Men att beställa 50 hamburgare för att äta en och slänga resten… Då har man först utsatt personal för att laga till alla hamburgarna på plats. Andelen förnedring är hög. ”Jag kan göra så här mot er därför att jag har råd och ni kan inte göra annat än att utföra beställningen”.

Lägg till den globala situationen. Om vi tänker oss att en hamburgare kostar 40 kronor. 50×40 kr = 2 000 kronor. Dessa 2 000 kronor i papperskorgen är ett mycket större hån mot människor som har ont om pengar och mat än Gudrun och F!:s brasa med 100 000 kr. Gudrun fick massor av uppmärksamhet och fick ut ett budskap, vilket antagligen gjorde att pengarna i reklameffekt växlades upp till ett par miljoner. Hamburgare som man slänger är bara hamburgare som man slänger.

Det är synd om de stackare som tror att dumpande av hamburgare gör dem rika. De bara visar sin fattigdom och ynkedom. Att vara rik på riktigt är något annat. Lyssna till exempel på Julia Bendelins sommarprat, där hon bland annat berättar hur hon är rik.