Slöseri med barn och vuxna!
Här på Gotland skär man nu ner på skolorna igen och på Norrbackaskolan innebär det att två personal (fritidspedagoger?) blir kvar att ta hand om 60 barn. En vuxen per trettio barn. Precis som det står i artikeln såg det annorlunda ut på 80-talet, då handlade det om en vuxen per fem barn.
Jag tycker det är lite lustigt att man regelbundet höjer stämmorna och tjatar om att det måste bli mer kompetent personal i skolorna. Till vad? Det jag utbildades för i början av åttiotalet handlade om att på pedagogisk bas planera och genomföra bra aktiviteter med barn, att komplettera skolundervisningen, jobba med värderingar och vara ett stöd i barnens utveckling. Det finns inte en chans att dagens fritidspedagoger hinner med sånt om det är en vuxen per trettio barn. Jag tror inte att man gör det med en vuxen per femton barn heller.
Nä, det är nog inte mer kompetent personal som behövs. Om det inte blir mer kompetens, insikt och ansvar när kommunerna planera för barnomsorg och skola ger det avtryck i barnen.
I Expressen startar de en artikelserie om våldet på skolorna:
140 000 barn går till skolan med en klump i magen när de nu återvänder efter sommarlovet.
Det är en dyster siffa i forskarnas statistik och det finns fler:
Var tionde elev blir slagen Var tjugonde elev är utfryst
Tvåtusen niondeklassare måste varje år uppsöka sjukhus till följd av våld i skolan.
IQ-test: kan det finnas något samband mellan nedskärningar i skola och barnomsorg och ökat våld?
Det är nog både mer kompetent personal och i vissa fall mer personal som behövs. Lärarna behöver stöd för att kunna hjälpa de elever som har det svårast, och där behövs specialpedagoger, kuratorer och annan högkvalificerad personal. Rektorerna behöver lyftas – ledarskap i skolan är A och O för att arbetet ska kunna organiseras bra så att lärare ska kunna vara just lärare, och inte behöva göra en massa annat. Slutligen behövs mer personal framförallt i förskolan och i de lägre årskurserna. Men här gäller det att vara försiktig. Mer personal leder sällan till förbättringar. Däremot är 60 barn på 2 vuxna helt orimligt. Dock verkar det som om något är fel när andra skolor har betydligt högre personaltäthet på fritids än Norrbackaskolan. Hur fungerar resursfördelningen och planeringen inom barn- och utbildningsförvaltningen? Jag vet att Norrbackaskolan har vissa specialklasser för barn med extra behov. Får Norrbackaskolan inte full ekonomisk täckning för dettta, och blir tvugna att dra ner på annat? Som sagt – en ledarskapsfråga.
IQ-test 2: Kan det finnas något samband mellan 100 miljarder i skattesänkningar och nedskärningar i skola och barnomsorg?
Johan: jag blir lite tveksam till din kommentar ”Mer personal leder sällan till förbättringar” – på vad baserar du den? Den erfarenhet jag har från skolvärlden är i alla fall att man mycket snabbt märker försämringar när man minskar personalen. Att jobba med barn och ungdomar handlar inte bara om effektivt tidsutnyttjande utan också massor om att bygga förtroende – det är först när man har deras förtroende som de lyssnar och bryr sig om vad man säger på ett djupare plan. Barn och ungdomar behöver ett gäng vuxna i sin närhet. Det är i mina ögon direkt skadligt när personaltätheten på en skola blir för låg.
Knapsu: ja, det var väl kanske åt det hållet jag lutade… (Kul med Haparandabesök på bloggen!)