Cirkus Silver

Silver är en mycket snäll katt. Om han kommer in och morrar kan man ge sig den på att han har fångat något, för annars morrar han inte. Och jo då. När han snitslade sig förbi Doris och mig in till köket så stod det klart att han höll en mus i sin mun. En levande mus.

Den här musen släppte han i köket. Fångade. Släppte igen. Fångade. Jag öppnade ytterdörren och smög in bakom Silver för att få honom att springa ut med musen. Han lyfter musen, springer ut i farstun och släpper musen bland skorna! Sen fångar han musen. Släpper musen och musen springer rakt mot mig! Jag både skrek och skrattade för situationen var så absurd. Ett tag såg musen ut att vilja springa uppför väggen, men så kom Silver och jagade på och tjoff så fångade han musen igen och sprang i riktning mot verandan. Sen slamrade det till i kattluckan.

Min ofattbart behändiga katten Silver tog alltså med sig musen ut igen. Alla andra katter verkar bära in sina fångster eller lägga dem utan huvuden på trappan eller något i den stilen. Det här är andra gången som jag får Silver att bära ut en mus. Då och då undrar jag om Silver läser mina tankar?