Kompetens i farozonen!

Jag tyckte att det var toppenkul när nyheten om att Riksutställningar skulle flytta till Gotland kom. Det kändes härligt och kreativt att gå runt i deras lokaler på invigningen 2008. När Alice först fick sommarjobb där och sedan fick jobba vidare på hösten, direkt efter att hon slutat gymnasiet och bara var 18 år fick jag en annan inblick i deras verksamhet.

Det är lätt att prata om att man ska vara kreativ och att man ska ta in unga människor i de kreativa diskussionerna – men det var precis vad de gjorde! Som mamma kände jag mig mycket tacksam över att de bjöd in Alice i sin arbetsgemenskap på ett sådant respektfullt sätt.

I början av åttiotalet var jag med på en dagsutbildning på Riksutställningar som en del av min utbildning till fritidspedagog. En dag är bara en dag, men jag minns en känsla av proffsighet och att jag blev inspirerad till att se utställningar som ett verkligt pedagogiskt verktyg.

Jag tror att Riksutställningar har haft en speciell attityd i och med att de både producerat utställningar och jobbat aktivt med studiebesök och att lära andra. De har aldrig tillåtits att bli navelskådande kreatörer utan om man ska trivas på Riksutställningar måste man nog ha både nyfikenhet och respekt för andra. Precis så som jag uppfattar att Riksutställningar är.

Den byggnad som uppfördes för att Riksutställningar skulle kunna flytta till Gotland har nominerats i arkitekturtävlingar. Jag hittar inte någon siffra på vad den kostade att byggas, men den byggdes för att användas i många, många år.

Istället har Riksutställningar sedan de utlokaliserades till Visby fått brottas med det ena sparbetinget efter det andra och deras verksamhet ifrågasätts… Nu är de ålagda att krympa ännu mer… Ytterligare fjorton tjänster ska bort. Om detta går igenom kommer endast 22 tjänster av de ursprungliga 60 tjänsterna att återstå. 60 tjänster som utlovades som ersättningsjobb då försvaret lade ner. (Det är som vanligt när Gotland ska kompenseras – man lovar något på ett papper och sedan krymper siffrorna. Jag undrar varför man ens bryr sig om att låtsas att man ska kompensera med ersättningsjobb?)

Jag tycker att Riksutställningar fyller en viktig roll i samhället. När Riksutställningar startade 1965 var ett av deras uppdrag ”att föra ut den konst som fanns på våra statliga museer till människor som annars skulle ha svårt att uppleva den. I vår allra första utställning, ”100 år med Nationalmuseum” reste verk av Rembrandt, Picasso och andra världsberömda konstnärer landet runt i lastbil.”

Sedan utvecklades verksamheten:

Ända sedan starten har vi producerat utställningar av alla sorter, både till innehåll och form. Och ända från början har det varit lika viktigt för oss att producera utställningar som att dela med oss av vår kunskap till andra. Vi har ordnat utbildningar och seminarier, gett ut böcker med mera. Allt för att utveckla utställningsmediet.

Här kan du se att axplock av deras mer än 1200 utställningar!

Jag blir ledsen när jag läser att Riksutställningar hela tiden ska krympa och krympa, snart är det inte ens en ”tumme” kvar. Hallå Sverige:
Fatta att vi behöver Riksutställningar och all den kompetens och kreativitet som ryms i det huset!!!