Mjuka värden och hårda bud

Något jag gillar med sociala medier är att detta med att bete sig trevligt mot varandra har fått en återfödelse. De som fattat galoppen i sociala medier visar varandra uppskattning, hjälper varandra, tackar varandra och bekräftar varandra. Det skapar en skön stämning och stärker banden mellan människor. Om du är schysst mot mig idag ökar sannolikheten att jag ställer upp den dag du behöver stöd. Vi investerar lite tid i våra relationer och kan glädjas åt resultatet senare.

En viss typ av människor har svårt att förstå detta. De verkar tro att det som sker på exempelvis Facebook bara är lek. Facebook är emellertid ett mångsidigt verktyg och i mitt fall använder jag det professionellt.

Intressant nog verkar den här typen av människor inte heller förstå vitsen med att lägga tid och omsorg på att utforma sina budskap, till exempel gänget som satte ut en helsidesannons i en dagstidning och vägrade att förstå att många blev upprörda över att annonsen var så illa gjord. Annonsen hade sannolikt passerat obemärkt om det inte råkat vara en annons där Gotland blev avsändare och eftersom många älskar Gotland så… I den attityd som den här gruppen signalerar ut kan man känna en irritation över att någon tyckte att de skulle lägga tid på något som för dem var oviktigt. Vad skulle kunna bli bättre om någon fick leka med deras annons, kanske de tänkte?

Jag har älskat Apples datorer sedan april 1989 och det har varit många tjuriga år med hårt motstånd från pc-förespråkare som framför allt under de första tio åren baserade sina åsikter på att Mac-datorn var en leksak. I själva verket har Macintosh från start varit ledande på användarvänlighet och bidragit till att människor har kunnat jobba effektivt.

Jag börjar bli lite trött på att känna att den här typen av människor tycker att det som jag tycker är viktigt, ex sociala medier, typografi och layout, text och budskap och Apples manicker skulle vara någon slags onödig lek. Särskilt tröttande är det att personer som inte ens har försökt sätta sig in i dessa ämnen ändå tar på sig en nedlåtande attityd. Jag har närmare fem års högskoleutbildning i pedagogik och kommunikation samt 25 års yrkeserfarenhet från dessa områden.

Jag undrar vad de här personerna skulle tycka om att komma till en restaurang där man skippat servicen och slaskade upp maten lite hur som helst? Eller vad de skulle gilla att övernatta i ett hotell där det inte är så noga med städning och rena lakan?

I servicebranscherna verkar de flesta ha förstått att det är viktigt med de mjuka värdena, alltså service i form av vänlighet, tillmötesgående, trevlig inredning, läckert upplagd mat och så vidare, men när det gäller grafisk design, sociala medier och Apple-grejor så är det fortfarande många som tycker det är oviktigt och därmed onödigt dyrt. Märkligt.