Hurra för överlevnadsexperten Sebastian 10 år!

Vilken bra upplösning på dramat med pojken som försvann på fjället i Kvikkjokk! De hittade honom och han hade gjort det mesta rätt – förutom den detaljen att han hamnade vilse.

I Expressen berättar han om hur han åt blåbär och myror för att spara på matsäcken. Han sökte skydd i en grotta.

Och i Dagens Nyheter uttalar sig markförsvarsofficeraren Magnus Höglund:

– Han hade tagit hand om sig själv väldigt bra. Han berättade att hans pappa hade lärt honom att tänka positivt. Så han hade gått runt och tittat på de fina färgerna i skogen. Sedan tror han att han hörde en björn men han är inte riktigt säker, säger Magnus Höglund.

Fatta vilken sinnesnärvaro, han landade i nuet och tittade på de fina färgerna. Han använde situationen till något bra. Jag blir så glad över att den här pojken faktiskt lyssnat på sina äldre läromästare och förstått att agera därefter.

Jag bugar.

Och hurrar: HURRA HURRA HURRA HURRA!

Uppdatering: läs intervjun med Sebastian i Dagens Nyheter.

4 kommentarer
  1. Anonymous
    Anonymous says:

    Med tanke på att den senaste borttappade tioåringen som nådde media våldtogs och mördades får man väl säga att utgången den här gången var lyckad…

    Fast det är klart, Anders Eklund har väl nu förhoppningsvis äntligen spärrats in för en lång tid framöver istället för att snabbt släppas ut igen som skedde efter hans tidigare icke-dödliga sexbrott.

    Svenskt rättsväsendes daltande med livsfarliga brottlingar som om och om igen begår sexbrott eller som kan åka fast 40-50 gånger för rattfylla innan de till slut kör ihjäl någon är ”fantastisk” och ett stort skämt.

    Slutligen vill även jag hurra för Sebastian 10 år: Hurra, hurra, hurra, hurra!

  2. Jämte
    Jämte says:

    En annan sak som var bra. Det ser ut som han har bra kläder. Bra jacka, ylletröja, yllemössa och yllesockar.

  3. Åsa Mitt i Världen
    Åsa Mitt i Världen says:

    Jo, det räcker inte med att känna till hur man ska göra. Man måste göra så också. I det här fallet tycker jag det framgår att han känt en trygghet i att hålla sig till det som morfar har sagt.

    Faaaaaaast, var det verkligen nödvändigt att han skulle gå iväg och käka myror bara så där? Det hade jag nog varit lite irriterad på om jag varit hans mamma :-)

Kommentarer ej möjligt!