Man kan bli mörkrädd för mindre…
Mats Linder skriver i Gotlands Allehanda om när han igår var moderator för ett seminarium arrangerat av Skattebetalarnas förening. Där berättade två företagare som försökt göra allting rätt, medan Skatteverket ändå gjorde andra bedömningar som ledde vidare till fleråriga skatterättsliga processer. I det ena fallet handlade det om en skönstaxering på 2,1 miljoner. Efter åtta år av processer visade det sig att den ursprungliga taxeringen var riktig. Men då hade företagarna fått lämna hus och hem…
Den andre företagaren hade noggrant kollat upp vad som gällde när han byggde ett kontor och laboratorium i sin trädgård och ändå tyckte sen Skatteverket att byggnaden var ett poolhus? Det tog fem år av processer för att visa att Skatteverket hade fel.
Jag känner till några företagare som fått göra skatterevision, ”slumpmässigt utvalda”. En av dem har slumpmässigt råkat bli utvald två gånger på två år. Trots att det i deras urvalssystem ska vara omöjligt att bli utvald så nära inpå den förra revisionen. Jag kan förstå idén med skatterevisionen, men en del av frågorna de ställer verkar lite ogenomtänkta. Som att ifrågasätta varför en gotländsk företagare som reser mycket har så stor post för flygresor – finns det inte andra transportalternativ? Eh? Och med alternativ menar de tåget, innan de inser att just, det kanske är lite svårt att ta tåget från Gotland. Eller så ställer de frågor som ska få företagarna att försäga sig, typ ”och ibland ställer du förstås in familjens cyklar här?”
Det vore mycket enklare om det växte ut röda varningslampor i pannan på de företagare som kör med ful-deklarationer, så kunde de andra få jobba på med sin verksamhet istället för att lägga onödig tid på Skatteverket. Jag inser att man förstås måste ha någon slags kontroll, men den känns lite missriktad ibland. Och i fallet med skönstaxeringen på 2,1 miljoner eller ”poolhuset” – vad skulle man ta sig till om det plötsligt damp ner en sådan situation från ovan?
Mitt företag har också blivit slumpmässigt uttagen för momsrevision, men det fanns tack och lov inget att hacka på, så det känns bra!!!
Pia-pralin: jag vill gärna understryka att de företagare jag har i åtanke också var helt utan anmärkningar. Vilket gör det hela ännu mer absurt för den som fick skatterevision två gånger efter sig…
Hej på dig, det var ett tag sedan!
Vilken förskräcklig historia!
Ordet ”förskräcklig” täcker nog tyvärr inte deras upplevelse.
Läste just idag i vårt lokalblad om en kvinna som fått rätt efter flera (åtta) års överklaganden mot försäkringskassan. Det var tack vare hennes make (-s pengar, skall inte stickas under stol med)plus hjälpen från en vän som var jurist som hon orkat överklaga, gång på gång.
Som betraktare blir man fruktansvärt illa berörd av sådana här hemska, sanna historier.
förresten, vilket underbart foto på lilla grodan du hade i ett tidigare inlägg!
Fullkomligt uuuuuuunderbart!
Glad sommar!
//Blygisen
Hej Blygisen! Kul att du är ute och bloggotserar igen!
Jag tycker också att den lilla grodan var söt :-)