EU-projekt som leder till vad?
Jag har lärt mig min läxa om EU-projekt och Leader+. Det är inget jag vill uppleva igen. Enligt min åsikt är hela konstruktionen sådan att deras regler biter de egna intentionerna i svansen. Resultatet blir ett stort slöseri med människors tid, engagemang och dessutom pengar.
Idag blev jag intervjuad för att medverka i utvärderingen något helt annat, men för att förklara vem jag var, vilka kunskaper och erfarenheter jag har med mig, blev jag tvungen att dra min bakgrund och alla turer med Upplevelsefabriken och projekt Gotland-Upplevelseön. Då visar det sig att intervjuaren under flera år haft som uppdrag att undersöka hur EU-projekt fungerar! Han var mycket intresserad av att få höra min syn och flera gånger fyllde han i med kommentarer om hur det fungerat på andra ställen. Kritiken verkar vara lika nästan överallt.
Ett dilemma de så vitt jag vet aldrig lyckats lösa med Leader-projekt är hur man utformar ett projekt som har möjlighet att få en fortsättning efter projekttiden, genom att man redan från början har ett kommersiellt upplägg – samtidigt som de inte ska bli nervösa över att ett enskilt företag kan gynnas.
En annan kritik handlar om att ens projekt bedöms av en LAG-grupp som är sammansatt av flera representanter från olika organisationer och myndigheter. En del har kompetens som har med ens eget projekt att göra, men andra kan komma från ett intresseområde som inte har något alls med ens egna projekt att göra. Ändå väger allas beslutanderöst lika mycket. Det är förnedrande när man känner att bedömningen ev ges av personer som helt enkelt inte har förstått.
Sen går det inte heller att bortse från faktumet att projektekonomin innebär så mycket pappershanterande och rapporterande att en stor del av projektmedlen går till just det. Självklart måste man avsätta pengar till projektredovisningen, men proportionerna måste kännas rimliga.
Jag tycker det är pinsamt att jag från flera håll får liknande signaler om hur Leader-projekten fungerar i praktiken. Tidigare har jag pratat med en bankman och en auktoriserad revisor som båda hade samma uppfattning baserat på deras kontakter med företag.