Expert på att vara rätt?
Fick för mig att kolla in ”stil-oraklet” Ebbas blogg. Den är som att läsa grekiska för mig. Mening efter mening med olika klädmärken. Det förbryllar mig att så många är så positiva till henne, ja somliga verkar nästan bli beroende, samtidigt som jag själv bara får obehagskänslor.
Det måste vara läskigt att vara expert på att ha rätt. Lite som Kejsarens nya kläder: ”Om jag säger att det här är rätt, så är det det – men tänk om någon avslöjar att jag egentligen inte har en susning?”
Ebbas ”sanningar” är trendkänsliga. Om man jämför med att ge råd om etikett, så är de råden mer tidslösa och fungerar som verktyg och smörjmedel för att få det sociala samspelet att flyta smidigare. Även om jag inte är så himla inne på etikett heller, så kan jag ibland bli imponerad av hur elegant man i etikettsråden löser knepiga situationer. Och grundregeln är att aldrig göra någon generad pga eventuellt bristande kännedom i gängse etikettregler.
Att beskriva vad som är rätt och fel i klädvärlden handlar inte om att ”aldrig göra någon generad” – tvärtom. Själva poängen är att rädda sig över till den rätta sidan, så att man slipper stå utanför och skämmas.
I mitt jobb som marknadskonsult är tricket att få mina kunder att inom sig själva söka svaren på vad som är rätt. Man jobbar inifrån och ut. Ebba gör tvärtom: jobbar utifrån och in, hennes ”regler” blir mallar som många vill anpassa sig efter för att bli rätt enligt Ebba.
Jenny Aschenbrenner ger i DN Kultur den 22 mars en ganska talande recension av Ebbas nya stilbok. Hon kallar den bl a för en ”Barbiepusselbok för vuxna flickor” som efter ett tag får en ganska ”otäck bismak”. Nu har jag själv inte ”läst” boken i fråga, men utifrån att ha hört henne i andra sammanhang, verkar hon ha en totalt humorfri och distanslös inställning till det ytliga hon vill förmedla. Kvinnor/flickor/förebilder som henne gör mig alltid lite rädd. Inte så mycket för egen del (har ju tantvarning numera), men för alla yngre tonåringar som ännu inte hittat sin egen stil och indentitet. Nej, fram för mer queens som Pink./Malla
Ebba skäms inte för sig. Hon kör sitt race och marknadsför sig själv stenhårt. Varför skulle hon ha ett samvete? Det kräver vi väl inte av karlar i motsvarande sits?
Jag håller alltid på etiketten när jag dricker öl ur flaska ;-)
Malla: tror att jag också håller på Pink – fast känner inte till henne mer än från några rader i någon artikel, typ.
Frk Fleggman: Jag tycker inte att Ebba ska skämmas. Hon gör sin grej bra. Men jag är fortfarande förvirrad över att folk har behov av den typen av stilråd. Sen hänger jag inte riktigt med på det där med samvetet och vad vi inte kräver av karlar i motsvarande sits. Jag har inte en tanke på att blanda in samvete i de här diskussionen. För mig är det en fråga om att göra ett effektivt och bra jobb och att identifiera vilken uppgiften är. Är uppgiften att tala om för folk vad de ska göra, eller att hjälpa folk att själva komma på vad de ska göra?
Rex: Självklart är du en man som håller hårt på etiketten. Hade aldrig trott något annat ;-)
Men, lite samvete kan vi väl i alla fall blanda in i vårt bidrag till vår värld. Jag vill ha det så, oavsett män/kvinnor./Malla
Malla: Jag är en varm anhängare av samvete, fast i just det här inlägget hade min poäng inte så mycket med samvete att göra :-)
Jag har min egen stil som vissa säkert tycker är ingen alls…men jag orkar inte ens läsa hennes blogg.. den är inget för mig…;-)