När man köper bil…

Vi håller på med bilbyte här i huset. Bil nummer två som vi skulle provköra igår hade inte så mycket bensin. Bilhandlaren stod och velade över hur han skulle göra, men sa till sist: ”Äh, ni kör ju inte så långt? Tar bensinen slut så får ni väl ringa!”

Jag satte mig vid ratten och så körde vi iväg. För en liten sväng. Jag kör inte automatväxlat så ofta och jag blev lite betänksam när det liksom inte tog när jag tryckte på gaspedalen och sen tog det i alla fall, en bit… Det var som att trampa luft. Roine och jag tittade på varandra och sa ”nej, är det bensinen?”. Jo men visst. Tomt. Jag lyckades precis rulla in bilen till en hyfsat bra fläck att stå på och sen var det slut. Vi fick ringa bilhandlarn och så kom han med dunken.

Ja ja, vi är inte så kinkiga. Vi körde klart med bilen och var nöjda och sen skulle det fyllas i papper. Bilhandlaren bad om mitt personnummer och så knappade han in det. Datorn surade. ”Men vad är det här?” sa bilhandlaren. ”Jag skriver ju in RÄTT siffror!” Roine slängde en blick i datorn och sa ”Jo, men det ska stå telefonnummer där…” ha ha!

Sen skulle bilhandlarn kolla hur mycket det var kvar på förra lånet och ringde långivaren. Först fick han vänta några minuter därför att deras datorer var knas, men så gick de igång. Han sa registreringsnumret på bilen och kvinnan säger ”Lånet är avskrivet”. Jag, Roine och bilhandlaren såg ut som fågelholkar. Visserligen vore det ju ganska trevligt om vi betalat av hela lånet – ”ja ja, kör på det” hojtade vi – men i verkligheten så fanns det ju en del kvar att betala. Kvinnan blev väl lite stressad och kom sen med en annan uppgift: alldeles för mycket var det kvar. Oj så vi skrattade, ”nej nej, det var ju fel också”. Till sist säger kvinnan: rätt antal kronor.

På något sätt blev alla papper påskrivna och på fredag hämtar vi bilen. Vi fick med oss en CD med låtar som bilhandlaren spelade in i slutet på 80-talet, dansbandsmusik – inte det som vi vanligen lyssnar på. Men nu lyssnade vi och sjöng ”Öde Ö” för fulla muggar, eller ”öide öi” vilket min småländske sambo tycker är oerhört roligt.