Utmanad…
Åh, ni har säkert sett den här utmaningen på andras bloggar. Nu kom den till mig via Helene Nordmarks blogg. Hej och hå. Jag tänker inte skicka den vidare i alla fall.
Instruktion ”Du skall göra upp en lista på fem konstiga ovanor eller egenheter du har och sedan utmana fem andra bloggare att göra det samma och fortsätta kedjan. De skall även bifoga de här korta reglerna i sitt meddelande. Längst ner i det här inlägget finns en lista över vilka jag utmanar.”
Åsas konstiga ovanor eller egenheter.
- Mina naglar växer så FORT! Det är för all del snyggt att ha långa naglar, men ibland hänger jag inte med. De måste ju skötas också, filas lite, för att inte få vassa hörn.
- Jag kan pga min migrän inte dricka alkohol ens i den svagaste dos, inte heller tål jag lök eller curry – är framför allt doftämnena som utlöser migränen.
- Jag växlar humörläge snabbare än omgivningen tror, så de ligger oftast ett steg efter mig, typ tassar på tå för att jag är ledsen när jag just blivit toppenglad!
- Jag spontanskiftar dialekt lite när som helst beroende på vem jag pratar med eller om… Kan förstås inte alla dialekter så där, men hamnar ändå i hemgjorda varianter av gotländska, stockholmska, småländska, värmländska, skånska, dalmål, västmanländska, uppländska, norrländska, österbottniska, ”helsingforsfinska” och är likadan, fast ännu sämre, när jag pratar engelska… Detta gör mig ibland till en suspekt figur som ibland verkligen utan uppsåt lurar folk som tror att jag kommer från deras trakter, eller så tror folk att jag gör mig till, vill vara ”finare” eller så. Är dock en tillgång när jag högläser sagor!
- Är enligt mig själv helt normal, vilket sällan eller aldrig bekräftas hos omgivningen. Har uppenbarligen mycket svårt att se mig själv ur andras perspektiv.
hihi, det där med dialekter är lite roligt. Jag pratar värsta Göteborskan när jag är arg, eller onykter… och blandar hejvillt med norrländska och någon blandrasdialekt när jag är norröver :-)
Har hört att de som är bra på att ta efter dialekter så där är såna med språköra. Som har lätt att lära sig språk alltså. Stämmer?
Nja, jag tycker det är roligt att härma melodin i olika språk, typ läsa recept på italienska utan att veta vad de handlar om – men det är inte samma sak som att jag har lätt för andra språk. Kan engelska, men lyckades aldrig med vare sig franska eller tyska.