Det var inte hjärnslut, det var feber!

Har tyckt att jag varit så konstig de senaste två-tre dagarna. Har inte kunnat koncentrera mig och trodde att det var en reaktion på att jag har ruskigt mycket att göra. Idag har jag varit i Dalhem på eftermiddagen. Tänkte när jag körde dit att jag verkligen mådde konstigt, men ville ändå klara av mötet. Började känna mig lite kall när jag skulle därifrån, men vaddå, det var lite mulet och jag var klädd för solsken…

Jag kom hem, Alice och Tove hade lagat tortellini och så åt jag – fortfarande kall. Gick upp och lade mig, drog på en filt – ännu kallare. Så småningom fattade jag att det var feberfrossa på gång. Nu ligger jag med tre filtar, extra sockor och tröja och börjar bli så där överdrivet varm istället. Suck.

I alla fall var det lite skönt att konstatera att min hjärna uppenbarligen var påverkad av något virus. Det känns konstigt att inte fungera som jag brukar.