Hur mycket kan man bryta innan folk flyttar?

Den ständigt heta frågan om kalkbrytningen på norra Gotland har åter aktualiserats av Slite Intresseförening. På Radio Gotland kan man läsa att de riktar skarp kritik mot Cementa:

Men Slite intresseförening lämnar en diger lista som föreningen vill att Miljödomstolen beaktar när det drar ihop sig till beslut. Föreningen påstår att fastigheter i området tar skada av Cementas verksamhet och efterlyser en oberoende riskanalys och besiktning av byggnader. Intresseföreningen vill också se fler mätningar av luften – på jakt efter svavel och ammoniak.

Föreningen tycker att Cementa tar dålig hänsyn till de boende och vill att vibrationer och luftvågor mäts.

Det som gör allt så komplicerat just i Slite är att fabrik, kalkbrytning och samhälle ska samsas på samma utrymme. Cementa tillför arbetstillfällen och ekonomi till samhället och är på många sätt uppskattade. Men baksidan är hur närvaron påverkar de närboende.

Vi är många som tycker det är bra att Slite fått aktivitet runt Nordstreams nedläggning av gasledningen och ännu bättre att de byggt en ny kaj som sedan kommer att kunna användas till exempelvis färjetrafik mot Baltikum. För ett par år sedan blev ishallen klar och för någon vecka sedan gav byggnadsnämnden klartecken till utbyggnad av stugdelen av Slite camping. Sammantaget har aktivitetsnivån höjts i Slite och kommer sannolikt att höjas mer under de kommande åren.

Cementa levererar spillvärme som omvandlas till is i ishallen och bredvid till en grön fotbollsplan året om. Slite behöver Cementa. Men till vilket pris? Hur får man cementproduktion och befolkning att trivas ihop, sida vid sida?