Schulmans stenåldersfamilj
Stackars barnen Schulman! Calle skriver i Expressen om att han har alla sina lyckliga och busiga barndomsminnen kopplade till sin pappa. Mamman kunde inte vara med för hon diskade eller lagade mat. Typ.
Har ni som läser min blogg också haft det så?
Mina barndomsminnen är nog 60% mamma och 40% pappa, därför att pappa var mer upptagen av tungt arbete och behövde mer tid till vila. Mamma tog med oss på spännande små vardagsäventyr och utflykter både i naturen, i fantasin och i staden. Pappa var mer humorist som skojade, diskuterade och ville att man skulle hjälpa honom med olika saker. Typ hålla i något som var tyngre än vad jag egentligen orkade lyfta medan pappa låg under och skruvade på nåt…
Jag minns många roliga stunder med båda mina föräldrar. Det gör mig glad.
Hej Åsa! Läste precis Calles inlägg och tyckte det var otroligt bra. Jag tror och hoppas att varje ny generation ändrar på detta snedvridna föräldraförhållande. Glädjer mig ofta åt när jag numera ser alla pappor (och för den delen mor- och farfäder)som rör sig runt i vardagen med sina barnvagnar. Minns när jag jobbade inom åldringsvården tidigare. Tänkte alltid att mer män behövdes inom vården. De som ändå fanns där hittade ofta på en massa skoj så att gamlingarna skrattade av förtjusning, medans vi kvinnliga vårdare var helt upptagna i vår allvarlighet att få det praktiska att funka. Som om det var så himla viktigt? Upp med dom kl. 07.00, frukost vid absolut bestämd tid, dusch lika bestämt tidsmässigt etc. etc. Tid med skoj och inpulsivitet – absolut inte. Sorgligt, men sant/Marléne
Som jag minns dina föräldrar när jag var liten och faktiskt tillbringade nån vecka hos er då o då. ( du låg i vagn typ) så var Nisse ute i snickeriet (men man fick vara där med honom om man ville) o Runborg var ute med oss o gjorde nåt kul. t ex knöt ett snöre i en gammal lånbok la den på vägen osså låg vi i höggräset o väntade tills en bil stannade o skulle försöka ta den försvinnande plånboken :-)Hemma var det ju så att mamma körde ut post o pappa var hemma i herrfriseringen, fanns alltså alltid till hands när man t ex var sjuk. Då spelade vi ofta kort mellan kunderna. Pappa var oxå den som varje fredagmorgon före öppnande av salongen städade hela huset, lagade även mat ofta och tyckte om att baka…det ni …han var född 1924!där är det många som ligger i lä i dag.
Tack för din reflektion Marléne!
Kusin Annika, våra föräldrar var/är nog inte stöpta riktigt i vanliga formar… Mammas busupptåg snackades det ganska mycket om. Och det där du skrev om att man fick vara med min pappa om man ville – så var det. Det är många stunder i mitt liv då jag bara varit bredvid pappa när han har jobbat med nåt och då pratade jag. Ibland fick jag hugga i och hjälpa till.
Jag visste inte att Gerhard städade. Någon gång dammsög min pappa när mamma jobbade och när han var änkling skötte han allt hushållsarbete. Han kunde ju laga mat innan, och lärde sig snabbt att använda tvättmaskinen när han blev ensam. Född 1916.
Vilken skatt i barndomsminnen vi har tack vare våra föräldrar!
Det var nog likadant här. Med pappa spelade jag fotboll eller ibland hjälpte till med ngt praktiskt och med mamma var jag ute i naturen eller åkte på andra utflykter. Pappa var förstås med ibland men som statist då. Det är 50/50. Mamma tog nog mest iniativ över huvud taget trots att ”hon diskade eller lagade mat” också. Jag läste aldrig ngnsin en läxa med pappa eller pratade om ngt jobbigt heller med honom:/
Men han gav lika mkt kärlek ändå.
De här kändisfamiljerna har nog en speciell ram mga ggr?!