Smygande svartsjuka

Jag har tack och lov klarat mig undan svartsjuka till 90 procent genom livet. Jag tror att jag har haft en slags extra känslig radar som satt igång tusen varningslampor vid första svaga doft av svartsjuka, så att jag helt enkelt inte utvecklat allvarliga relationer med killar som varit svartsjuka.

Antagligen är jag präglad en hel del hemifrån. Mina föräldrar hade ett långt liv tillsammans och där fanns utrymme för båda att vara individer. För mammas del innebar det bland annat att hon ibland reste iväg på konstresor. Pappas kompisar frågade ibland om han inte var orolig då.
-Varför ska jag vara orolig då? undrade han.
-Jamen, hon kanske träffar någon annan man!
-Jaha? Och vad ska jag göra åt det i så fall? sa pappa.

Nu var det inte så att mamma träffade någon annan man, men pappas inställning var helt rätt. Vad kan man göra åt om en person börjar gilla någon annan mer än en själv? Även om man inte gillar det, även om man skulle plågas av ett krossat hjärta, så är det inget man kan göra mer än att fortsätta att vara en bra människa och älska sin partner.

När jag var i tolvårsåldern hade jag en omskakande upplevelse då vi var hemma hos ett par där mannen var extremt svartsjuk. Han hade målat upp fantasier i sitt huvud om hur hans fru var otrogen och under kvällens lopp blev han så olycklig att han gick ut i skogen för att ta sitt liv. Min pappa följde efter och vi var rejält oroliga innan de kom tillbaka, men de kom tillbaka. Att det kunde gå så långt utan att det fanns någon som helst verklighetsförankring i hans fantasier var verkligen skrämmande. Jag tror att den händelsen har satt sig som en evig påminnelse i mitt medvetande.

I nutid blir jag påmind om svartsjukans närvaro på andra sätt. Jag ser hur det gör folk olyckliga utan större dramatik, den bara smyger sig på och lägger sig som en mjuk tvångströja över relationen. Det börjar så omtänksamt och snällt, men blir till en osynlig kraft som påverkar bådas liv. Till sist kväver den allt liv i relationen, de går runt som levande döda tills någon av dem bryter. Och då blir det förstås den som utsatts för svartsjuka som bryter.

Och den som är svartsjuk blir kvar. Ensam. Svartsjukan blir en självuppfyllande profetia.