Barnen på Facebook

Just nu tipsar man föräldrar om att de ska kräva att bli addade som sina barns Facebook-vänner. Malin Wollin sågar det här tipset och likaså gör en IT-expert.

De har lite rätt och lite fel båda två tycker jag. Man kan förstås aldrig KRÄVA inblick i sitt barns privatliv. Men faktum är att många barn gillar sina föräldrar och tycker att det är kul att föräldrarna har Facebook. Då vill de gärna vara Facebookvän med exempelvis sin mamma.

Det är ju faktiskt så att Facebook inte är ett påhitt för barn och tonåringar. Det är massor av vuxna som använder Facebook, så det kan knappast betecknas som att man tassar i sitt barns digitala fotspår bara för att man skaffar ett Facebook-konto. Där skiljer sig Facebook från flera andra communities som har en tydligare inriktning på just ungdomar och dessa tycker jag att föräldrar ska hålla sig ifrån.

Jag tycker en del av det som är häftigt med Facebook är just att det är en mötesmöjlighet som spänner över alla åldrar. Vi pratar ju ofta om att det är så mycket i samhället som är ålderssegregerat, då är det skönt att Facebook verkar i motsatt riktning. Vad innebär det rent praktiskt? Jo, att både vuxna och ungdomar får skärpa till sig lite och bara skriva sådant på Facebook som man kan stå för. Det tycker jag är alldeles utmärkt eftersom alla som använder Facebook måste inse att det som man skriver där kan påverka exempelvis ens karriär. De riktiga hemlisarna får man ta i ett annat forum.