Böcker som stannat kvar i minnet

På 60-talet var inte utbudet av barnböcker lika stort som det är idag. Det var mer exklusivt med böcker. För mig var det en glädje att få gå till biblioteket och låna böcker eller att FÅ böcker i present. Bland allt det jag läste som liten är det några böcker som har gjort starkare intryck än andra.

Inga Borgs böcker om Plupp fascinerade mig. Dels själva figuren Plupp med blått hår och röd näsa. Dels de exotiska fjällmiljöerna. Men framförallt djuren. Det var så jag lärde mig att det finns lämlar – även om de kanske inte säger ”äske-teske” som lämmeln i Plupp sa. Och den vita hermelinen med svart svanstipp. Typisk Plupp-kunskap.

En annan figur som stannat i tankarna är Kalle Anka. Tänk så mycket märklig kunskap man fick via den tidningen? Ett ord som det tog flera år för mig att förstå var ”ovärderlig”. Joakim von Anka jagade alltid efter ovärderliga diamanter. Jag fattade inte varför. Om något har ett ”o-värde”, alltså inte är värd något alls, varför är han så envis? En annan kunskap var att man får bättre syn av morötter. Serien där Kalle Anka nästan föräter sig på morötter och får exceptionellt bra syn har för evigt fastnat i mitt minne.

I en gammal trasig sagobok läste jag en saga där en man fångar en kulblixt i en ask med tobak. Blixten gick runt, runt längs ett stängsel, tills mannen fångade blixten. Kan man fånga en kulblixt? Antagligen inte. Och särskilt inte med lite tobak.

Sagan om Isabelle Isprinsessan tyckte jag också mycket om. Jättefina bilder och en gripande berättelse om klumpiga Isabelle som bodde i Islandet där alla åkte skridskor så elegant. Utom Isabelle. Fast sen övar hon. Bildsidan där man ser hur hon övar tyckte jag var riktig fascinerande. Sen får hon prinsen på slutet. Lätt att tolka in könsroller i det, men man kan också se det som att hon ger sig den på något och klarar av det.