Enögt granskande?

Nu har Gotlands Tidningar startat en artikelserie i fyra delar där de ska berätta sanningen om Norderstrand. Alltså där Tott Resort har byggt hotell och bungalows.

Och om det vore så väl att de faktiskt intog ett sant kritiskt perspektiv så att de inte på förhand har utsett Svarte Petter så skulle det ju kunna vara bra. Men, om det skulle hända så är det fyrfalt kors i taket. ”Storboven är Pigge. Lakejerna finns på kommunen. Offer är alla skattebetalare. Hjälten är journalisten.” Rollbesättningen är förutbestämd.

Ännu ett framsteg för anhängarna av enögt granskande. Men visst, de har tre artiklar till på sig att överraska…

Med tanke på hur media rapporterat om arbetet med varumärket Gotland har jag inga höga förväntningar. Om ni frågat mig för ett par år sedan om vilken faktor som är den största hämskon för Gotlands utveckling kanske jag hade svarat ”dels att företagen har svårt att samarbeta och så kommunen”. Men så märker jag att företagen inte är så revirbevakande som man skulle kunna tro och Gotlands Kommun har engagerat sig som sjutton för att bli bättre på att möta gotlänningarnas behov. (Jag säger inte att kommunen har löst alla problem). Företagen och kommunen har gillat läget. De anstränger sig för att bli bättre, därför att man har insett att vi måste hjälpas åt om vi ska få bra saker att hända på Gotland.

Om ni frågar mig idag om vilken faktor som är den största hämskon för Gotlands utveckling måste jag förvånande nog svara ”lokala medias bristfälliga och enögt vinklade rapportering”. Jag vet, då och då förekommer goda samtal med media. Ledarskribenterna har en bättre attityd och djupare kunskap än nyhetsreportrarna. Men sen faller allt tillbaka i de utlagda spåren igen. Storbovarna, lakejerna, offren och hjälten.