Jag har ofta diskuterat våra lokaltidningar och jag har skrivit flera blogginlägg där jag vädrat mitt missnöje och fortfarande befinner sig Gotlands Media som ägs av NTM = Nya Tidens Medier i något som jag tycker är dåtidstänk med papperstidningskramande och en mer och mer snål, ja nästan fientlig attityd till ”icke-papperstidningsprenumeranter” på nätet.

Deras nya satsning är att ytterligare begränsa möjligheterna till att ta del av det redaktionella innehållet på helagotland.se. De tog bort insändarna och de har minskat antalet artiklar på webben och ofta lägger de ”lurigt” ut små lockbitar man kan läsa on-line och så avslutas det med ”läs hela artikeln i dagens tidning”. (Vilket för mig är helt ologiskt eftersom jag i min digitaliserade värld just läser ”dagens tidning”, men det de menar är alltså i papperstidningen…)

Idag upptäckte jag dessutom att en artikelbild doldes av ett transparent, svart lager där det stod värsta avskräckande texten om upphovsrätt till bilden.

Detta känns verkligen trevligt och väldigt mycket ”nya tidens media”… Pöh!

Tror de på fullt allvar att jag skulle bli mer sugen på att köpa papperstidningen när de har en sådan dryg och otrevlig nätattityd? Jag minns för flera år sedan när de hade ett reportage från när polisen gjorde husrannsakan och så fanns det en bild på en katt som fått bildtexten ”Fynd. Bombhunden Boris hittade misstänkt splitterbomb.” Det var naturligtvis en redigeringsmiss och jag uppmärksammade tidningen på detta, men inte blev de glada inte. Jag hade ju skrivit ett blogginlägg om detta där jag använt en skärmdump av bilden+bildtext och så fick jag minsann inte göra. Jag tror att de missade en chans till rolig uppmärksamhet där. De såg bara att jag drev med dem och dessutom gjorde jag intrång på upphovsrätten.

Någon vecka senare noterade jag en rolig och oavsiktlig kombination av bilder och rubriker på Aftonbladet. Jag tog en skärmdump och vis av utskällningen jag fått av Gotlands Medier kontaktade jag Aftonbladet och frågade om det var okej att jag använde den här skärmdumpen i min blogg.
– Jajjamen, sa de, kul att vi får uppmärksamhet! Tänk vilken skillnad i svar och det från en tidning som inte på något sätt har ett lika lovande namn bakom sig som ”Nya Tidens Media”.

Den 20 april 2010 försökte jag säga upp min prenumeration av Gotlands Tidningar – det visade sig att man inte kan få pengarna tillbaka utan jag kunde bara stoppa leveransen av papperstidningar och när jag någon gång säger till om att jag vill fortsätta, så har jag ett halvår kvar att utnyttja på prenumerationen. (Vilket känns lite så där, men visst… whatever)

Beslutet hade legat och pyrt i mig länge, men det som var droppen som avgjorde saken, var när de slutade att publicera så gott som hela tidningsinnehållet på webben, så som de gjort innan och jag som var fullt betalande prenumerant ändå inte kunde få tillgång till det totala innehållet på webben. Det retade mig så in i bomben. Här hade jag under flera år stått ut med att betala prenumerationen till min lokaltidning därför att jag tycker att man ska det, trots att jag aldrig läste papperstidningen utan bara förflyttade den mellan brevlåda och returpapperskasse. Det kändes inte som ett sunt användare av jordens resurser och inte heller av min tid.

När jag i alla fall frös leveransen av papperstidningen så fick jag också veta att det skulle komma en pdf-version av tidningarna. Åh? Det lät ju lite hoppfullt. Med reservation för att jag missuppfattat något så är tekniken dessvärre samma för dagstidningen som för den här Näringslivsbilagan och den är inte alls i nivå med vad jag förväntar mig i fråga om teknik från en tidningskoncern av den storlek som Nya Tidens Media har och definitivt inte från ett företag som är djärva nog att ta med just orden ”Nya Tidens Media” i sitt namn.

Det jag förväntar mig är en elektronisk tidning som är anpassad för att läsa på en iPad. Jag vill kunna bläddra genom att svepa med fingret, eller möjligen scrolla med fingret. Jag tar det för självklart att sidornas format ska passa till min iPad. (Med reservation för om dagstidningen inte är gjord med samma teknik som Näringslivsbilagans e-tidning)

Jag förväntar mig också att jag som prenumerant ska kunna slippa få papperstidningen och efter vad jag förstår är det inte möjligt. Jag vill inte ha någon papperstidning. Alltså kan jag inte betala för min lokaltidning.

Ytterst tycker jag detta är sorgligt. Visst, för egen del kan jag stå ut, jag har så mycket att läsa varje morgon i vilket fall, så det är inte direkt någon brist på tidningar eller nyheter i mitt hus – jag läser ett urval nyheter från hela världen på Flipboard på min iPad och får också nyheter via Faecbook och Twitter. Men det riktigt sorgliga är att om och om igen ta del av deras papperstidningskramande attityd. Jag har blivit upplyst om att det beror på presstödet – att de måste ge ut tidningar på papper för att få presstöd och det är i så fall en riktigt stenåldersregel. Den borde verkligen ses över!

Som jag ser det skulle en varmhjärtad, inbjudande och lockande satsning på digital publicering vara ett stort plus för Gotland som helhet och det skulle dessutom öppna upp fler möjligheter för läsare utanför Gotland. Alla de där som är kära i Gotland och gärna vill följa med i vad som händer. Om det känns löjligt för mig att prenumerera på en papperstidning för att få tillgång till en webbtidning, så måste det kännas ännu löjligare om man bor i New York, Barcelona eller Tallinn. Kul att få leveransen med papperstidningar en vecka för sent eller kanske samlade på hög i ens sommarstuga?

Lokaltidningarna skulle kunna använda internets möjligheter till interaktivitet på spännande sätt, kanske bjuda in ett antal intressanta tyckare till att diskutera en artikel istället för att alltid släppa forumet fritt för alla? Det finns tidningar i USA där man valt att jobba så och jag kände direkt när jag hörde om det att det måste ge ett intressant mervärde till tidningen.

Jag är fullt medveten om att tidningsbranschen är i omvälvning och att de kämpar med att hitta lönsamhet i det nya medielandskapet. Men jag fattar inte hur deras väg framåt kan gå så bakåt och med en så dålig attityd mot sina nätläsare. Vad ska de göra sen när de fräsande och morrande bevakat sina artiklar på nätet så att folk känner sig så obehagligt bemötta att de till och med slutar läsa på nätet?

Lästips, Gigaom:

As the traditional media industry continues to struggle with the disruption caused by the web, some sceptics argue that a “digital first” approach isn’t the answer — but the reality is that focusing on digital is the only hope the industry has.

Just, den 6 november 2011 berättade Aftonbladet att de nu tjänar mer pengar på sin digitala utgåva än på sin pappersutgåva. Minns ni? Aftonbladet som tyckte att det var kul att jag lade in en skärmdump från deras digitala tidning i min blogg. Kan det vara så att det lönar sig att vara vänlig och försöka se världen ur kundens perspektiv?

Det finns en del branscher som känns mer och mer fel för varje år som går. Här ska jag göra ett försök att lista sådana branscher som jag tror för en allt mer tynande tillvaro.

1. Tobaksindustrin och särskilt röktobak. Det blir rökförbud på allt fler platser, både arbetsplatser, offentliga platser och restauranger. Det är inte så coolt att röka idag som det var när jag växte upp. Alla vet att det är farligt. Den enda tobaksort som möjligen klarar sig är snus och kanske är det till och med så att det är det nikotinfria snuset som kommer att klara sig ut detta?
2. Papperstidningar och pappersböcker ersätts av e-tidningar och e-böcker, vilket innebär att hela kedjan med tryckerier, åkerier, tidningsbud, tidningskiosker och bokaffärer kommer att påverkas. En del böcker och tidningar kommer nog att klara sig och kännas mer exklusiva. Till exempel vackra böcker i stort format – sådana vill man inte gärna klämma ner i en iPad. Eller böcker där den taktila känslan, upplevelsen av pappret och doften är viktig.
3. Detaljhandeln. Allt fler produkter går att köpa på internet. Du får tillgång till ett fantastiskt utbud, du kan handla när du vill hemma från soffan och ofta levereras det hela vägen hem till din brevlåda eller i alla fall till ett utlämningsställe nära dig. Så, varför ska vi fortsätta att gå i affärer? Igen handlar det om det taktila, att kunna klämma, känna, dra och lukta på de varor man köper. När det gäller kläder är det ofta viktigt att prova – men internetaffärerna är fiffiga och har sett till att det är enkelt att returnera, så det är inte så stor risk man tar. Ett annat skäl att gå i affärer är att träffa folk, att det är härligt och mysigt. Ju mer attraktiv upplevelse affärerna kan leverera, desto större skäl att gå dit.
4. Bensinbilar… och andra bensindrivna fordon. El, biogas, laddningshybrider, ja t.o.m. miljödiesel känns som mer framtid än bensinbilar.
5. Sen är jag lite lur på potatis och spannmål. Insikten om att vi bör undvika att äta kolhydrater når allt fler. Vi hittar andra sätt att komponera våra måltider utan potatis, pasta, ris och bröd. Sannolikt kommer vi alltid att äta lite kolhydrater, men nog borde grödorna potatis och spannmål påverkas negativt av detta?