Under de år då jag sommarjobbade som kassörska på ICA hann jag höra en hel del muttringar om att det var så dyrt – ofta var det turister som muttrade och särskilt muttrade de efter 1 juli då det i alla fall på den tiden var så att det brukade vara en del generella prishöjningar som på exempelvis mjölk över hela landet. De här mutterpellarna var riktiga humörsänkare.

Jag undrade ofta vilka priser det var de jämförde med, om de t.ex. jämförde priserna i den lilla ICA-butik jag jobbade i med priserna på en stormarknad. Det är inte precis rättvisande.

Gotland tillhörde (och tillhör ännu antar jag) samma ICA-region som Stockholm, så reklambladen var ofta på pricken lika här som där. Och med samma priser förstås. Så jag tänkte att det mest måste vara någon snåldel i hjärnan som slog till när somliga turister klev in i en ICA-affär på Gotland.

Samtidigt fattar jag inte grejen med att göra sig besväret att åka till Gotland år efter år (jo, för det var ofta återkommande turister som klagade) om man var så negativ. Om det viktigaste är att handla billigt så kan man väl skaffa en husvagn på Ullareds camping eller?

Hur som helst är det roligt att PRO nu har kommit fram till att matkassen är näst billigast i landet på Gotland. Ha! Vad sa ni nu va?

Jag vet inte hur det går till, men jag har verkligen varierande uppdrag och den här helgen har jag tagit mig tid att gå in i ett uppdrag som faktiskt handlar om kärlek. Man kan inte slå på sådana tankar hur som helst, utan de måste få växa fram, leka sig fram och bli till lite på egen hand. Annars kan jag inte skriva trovärdigt. Just när det handlar om kärlek är det ännu viktigare att det blir rätt. Kommer jag ut i ytterkanterna kan det bli fel associationer, antingen så att det blir porrigt eller åt andra hållet Starletgulligt (tja, mina ev unga läsare upplyses härmed om att Starlet var en serietidning för tjejer som bara handlade om fånromantisk kärlek).

I alla fall. De går inte att göra ett sådant uppdrag bra utan att själv påverkas. Jag blir lite mjukare i sinnet.

Samtidigt följer jag nyheterna om händelseutvecklingen i Iran. Det försiggår ett gatans krig mellan demonstranter och polis. En regim tvingar sig kvar vid makten med våld och valfusk. Det kan inte gå att leva i en sådan verklighet utan att själv påverkas. Utan att bygga upp ännu ett lager med hårt skal för att skydda sitt mjuka inre. I en värld med hårda skal möts inte människor på riktigt.

Det är tungt att tänka på idag när jag är mjuk i sinnet.