Macar på Tornedalsskolan i Haparanda!
Toppen! Inte nog med att man i Haparanda satsar på fler datorer till sina elever, man är också smarta nog att satsa på mac! Läs den glädjande nyheten på Macken.
Valet i Iran
/i Okategoriserade/av ÅsaVia Nimas blogg följer jag utvecklingen i Iran. Jag hoppas innerligt att regimen påverkas av faktumet att omvärlden nås av alla dessa bilder och filmer med demonstrerande iranier. De kan ju knappast lura i någon att det bara är ett fåtal som demonstrerar när vi alla kan få direktrapport från gatorna.
Det finns två länder jag har i bakhuvudet att jag vill besöka någon gång i mitt liv, just därför att de flyktingelever jag jobbade med i början av åttiotalet fick mig nyfiken på de här länderna och det är Iran och Eritrea. Det är ännu en bit kvar innan jag tycker att det är dags att åka till Iran.
Idag känns det i alla fall som att det är något i luften som gör skillnad. Hur länge ska den omänskliga regimen i Iran kunna sitta kvar?
Barnen på Facebook
/1 Kommentar/i Okategoriserade/av ÅsaJust nu tipsar man föräldrar om att de ska kräva att bli addade som sina barns Facebook-vänner. Malin Wollin sågar det här tipset och likaså gör en IT-expert.
De har lite rätt och lite fel båda två tycker jag. Man kan förstås aldrig KRÄVA inblick i sitt barns privatliv. Men faktum är att många barn gillar sina föräldrar och tycker att det är kul att föräldrarna har Facebook. Då vill de gärna vara Facebookvän med exempelvis sin mamma.
Det är ju faktiskt så att Facebook inte är ett påhitt för barn och tonåringar. Det är massor av vuxna som använder Facebook, så det kan knappast betecknas som att man tassar i sitt barns digitala fotspår bara för att man skaffar ett Facebook-konto. Där skiljer sig Facebook från flera andra communities som har en tydligare inriktning på just ungdomar och dessa tycker jag att föräldrar ska hålla sig ifrån.
Jag tycker en del av det som är häftigt med Facebook är just att det är en mötesmöjlighet som spänner över alla åldrar. Vi pratar ju ofta om att det är så mycket i samhället som är ålderssegregerat, då är det skönt att Facebook verkar i motsatt riktning. Vad innebär det rent praktiskt? Jo, att både vuxna och ungdomar får skärpa till sig lite och bara skriva sådant på Facebook som man kan stå för. Det tycker jag är alldeles utmärkt eftersom alla som använder Facebook måste inse att det som man skriver där kan påverka exempelvis ens karriär. De riktiga hemlisarna får man ta i ett annat forum.
Nya tider med vindkraft
/4 Kommentarer/i Okategoriserade/av ÅsaVindkraft är en av de mest synliga förändringar i det gotländska landskapet som är på gång. I arbetet med förslag till översiktsplan, ByggGotland, så handlar ett helt kapitel om vindkraft och man har förslag på områden som kan vara särskilt lämpliga för vindkraftverk. Gotland har riktigt bra platser för vindbruk.
Vindkraften är viktig för Gotland ur två aspekter. Det ena är förstås tillskottet med energi – ett par vindkraftverk till och sen måste vi börja exportera överskottet! Det andra är att vindbruk är en näring som har potential att skapa sysselsättning. Enligt den nya vindkraftutredningen skulle vindkraften kunna ge 330 nya jobb och 150 miljoner i avkastning skulle då hamna på Gotland.
Samtidigt finns ett starkt motstånd mot vindkraft. En del tycker att det är fult med vindkraftverk, en del anser att de är störande för både människor och djur och en del hävdar att det bara är nys att det blir energiekonomi med vindkraft (jag fattar inte riktigt hur de räknar ut det, men okej).
Alla som gnäller om att det bara satsas på turism har sin chans nu. Äntligen en näring med potentiella muskler. Om turismnäringsmotståndarna inte gillar att det satsas på vindkraft heller, så tycker jag att det snart är dags för dem att flytta. Det är för mig obegripligt att man bor kvar på en ö som kämpar för att få fler arbetstillfällen och fler invånare, om man själv bara är emot alla idéer om utveckling och dessutom inte själv har några konkreta, realiserbara förslag på alternativa lösningar.
Vilket är ditt Flåklypa Grand Prix?
/2 Kommentarer/i Okategoriserade/av ÅsaJust nu duggar artiklarna om Christian von Koenigsegg tätt. Så kan det gå om man får för sig att köpa SAAB. Jag känner inte till Christian så pass att jag vågar yttra mig om huruvida det är bra eller dåligt med Koenigsegg som ny ägare till SAAB, men jag läser nyfiket artiklar om det här och fastnade då för en artikel i Aftonbladet där man berättar om hur Christian som pojke inspirerades av filmen Flåklypa Grand Prix. Efter att ha sett filmen om den fattiga cykelreparatören som byggde en racerbil lär Christian ha sagt till sina föräldrar att han också skulle bygga en bil när han blev stor.
Artikeln fortsätter:
I idolporträtt i affärstidningarna brukar den gifte tvåbarnspappan lägga ut sin tes: om man som barn blir starkt påverkad av någonting bär man med sig det hela livet, vare sig det är positivt eller negativt.
Det där fick mig att fundera över vad som påverkat mig mest. Vad under min uppväxt har påverkat mig så att jag sysslar med just det jag sysslar med idag? Vad sysslar jag med? Innerst inne handlar mitt arbete om att hjälpa personer som har idéer att utveckla sina idéer så att de blir ännu bättre. Varför är jag så intresserad av det?
Jo då, man kan backa i mitt liv också och hitta spåren till uppväxten. I mitt fall är det inte en enstaka händelse, utan påverkan från de år jag gick i skola i Roma, alltså hela grundskoletiden. Roma var starkt präglat av Sockerbruket och därefter följde idrott. För mig var det en mycket trång miljö. Det fanns inte plats för mig där. Om man inte passade in i mallen var man avvikande. Jag ville ha mer färg, inspiration, fantasi och roliga idéer i mitt liv. Mot slutet av nian började jag uttrycka min protest i kläder och så fortsatte det genom gymnasieåren och till viss det fortsätter det så ännu idag.
Som en motreaktion till alla dessa kreativitetskvävande, likriktade influenser är en av mina drivkrafter att stötta de som är kreativa och har nya idéer. De som vågar gå sin egen väg.
För någon vecka sedan insåg jag att nästan hälften av Radio Gotlands nyheter under ett dygn, handlade om sådant som hade anknytning till någon av mina uppdragsgivare. Det beror förstås på att de flesta av mina uppdragsgivare är sådana som vågar gå sin egen väg, bryter mot det förväntade och därmed ger upphov till reaktioner i media.
Den uppdragsgivare som är i en klass för sig är Pigge Werkelin via sina olika bolag. Här på Gotland är han både älskad och hatad, men i media är det oftast det negativa som går fram och om man ska tro på det som tidningarna skriver och det som folk skriver i debattforum om honom, så är det en ganska obehaglig person som framträder. I verkliga livet, när Pigge möter människor på riktigt, är bilden en helt annan. Hans väg kantas av personer som hälsar varmt och glatt, personer som kramas, pratar och skojar och framför allt möts han av mycket respekt. Hans bolag har under en period på fyra år investerat ca 450 miljoner på att rusta upp campingar. I Sverige finns 600 campingägare som tillsammans har satsat en miljard på att rusta sina campingar under en treårsperiod. Bara en sådan sak. Dessutom startar han nya flygbolag då och då. Det imponerar. Och provocerar.
Så, vad ska man säga om Christian Koenigsegg och SAAB? Är det bra eller dåligt? Det är bra att det finns personer som Christian som sticker ut. I den frågan är jag helt säker.