Jag läste just en artikel i Dagens Nyheter där de kollat upp hur välbesökta och kommenterade riksdagsmännens bloggar är. Deras resultat var inte häpnadsväckande på något sätt. 83 av 349 rikdagsledmöter bloggar, men få av dessa bloggar är populära.
Ibland kan jag ana att många människor sätter en oerhörd tilltro till olika typer av exponeringar i media. En enda annons ska göra underverk för deras verksamhet. En enda intervju i radio kommer att göra att alla får veta vad man har att säga. En hemsida är som ett skyltfönster på hela världens internet-shopping-gata. Och så vidare. Trots att vi idag översköljs med budskap från hur många olika mediakanaler som helst verkar många leva kvar i ett 50-talstänk då varje exponering i media var mycket mer exklusiv och värdefull än vad den är idag.
För att man ska slå igenom i mediabruset krävs det mycket mer än att göra enskilda, halvhjärtade insatser. Och för att använda sociala media som blogg, twitter eller Facebook krävs en genuin lust att hålla på med det så att uppdateringar går av sig självt. Vill man ha en riktigt välbesökt blogg måste man också ställa till med en del pr-mässigt ståhej runt den. Folk kommer inte att hitta bloggen av sig själva. Sen måste man förstås skriva om något som intresserar många om man vill att många ska läsa.
Basnivå:
- Tycka att det är roligt att skriva blogginlägg dagligen.
- Berätta om något ur en personlig vinkel som intresserar en trogen skara internetsurfande läsare.
- Berätta för vänner och bekanta att man har en blogg…
- Registrera sig på Bloggportalen och liknande bloggsamlingsplatser.
Lite mer aktiv:
- Själv besöka bloggar och skriva kommentarer i vilka man får med en länk till sin egen blogg.
- Skriva om artiklar och länka till resp tidning, så att man får med en länk till sin egen blogg vid artikeln.
- Nämna bloggen i olika sammanhang då det faller sig naturligt.
Mycket aktiv:
- Skriva riktigt heta och provocerande inlägg
- Skicka pressnotiser till andra media och utvalda nyckelpersoner.
- Starta någon het aktivitet på bloggen som ex omröstning i aktuell fråga, lyft fram intressanta kommenterare, koppla till en spännande aktivitet som pågår dagligen och så vidare.
Om de flesta riksdagsmän håller sig till basnivån så är det klart att det inte blir så många besökare… För egen del har jag en ganska blygsam mängd besökare, ungefär 50 personer per dag och det är ganska lagom. Jag bloggar för att det är ett kul sätt att göra lite noteringar om vad som händer i mitt liv och jag har inte några krav på mig att få höga besökssiffror. Höga besökssiffror innebär också att man får fler kommentarer och fler kommentarer innebär att det kommer in ”mer skräp” bland kommentarerna, alltså kommentarer som av olika skäl måste rensas bort.
Men för att ens komma upp i de här 50 dagliga besökarna, så har jag enligt ovan varit ”Lite mer aktiv”. När jag startade bloggen 2005 var det mer hypat att blogga så under en period hade jag snarare 70 dagliga besökare. Jag tror att Facebook är en starkt bidragande faktor till att folk inte är så intresserade av bloggar längre. Det är lite synd, för i jämförelse håller Facebook ofta en tramsigare och ytligare nivå – vilket också är kul på sitt sätt, men om man vill lära känna någon lite mer så är det oftast intressantare att läs deras blogg.
