Rikstrafiken har enligt Radio Gotland konstaterat att det inte går att driva lönsam trafik mellan Gotland och Baltikum eller Polen. Det skulle vara intressant att veta hur de resonerat. Om man utgår från nuvarande intresse för att färdas den här sträckan så är det självklart att intresset är ungefär lika lågt som om man för 25 år sedan hade frågat svenskarna om de skulle vara intresserade av att få bredband. Hur skulle man för 25 år sedan ha kunnat ana att bredband var något som man 2009 skulle ta som en lika självklar förutsättning som vatten, el och telefoni? Ja, man hade inte ens anat att tillgång till mobiltelefoni var något vi skulle betrakta som en självklar förutsättning.

Så där är det med färjelinjer mellan Baltikum/Polen och Gotland också tror jag. Vi måste först bli mer nyfikna på varandra och ömsesidigt se nya fördelar med att ha ett utökat utbyte med Baltikum och Polen. Människor måste träffas, idéer måste födas och behovet av att kunna färdas emellan måste växa som en gnagande irritation innan det kan generera människor som anser att de har behov av en färjelinje mellan Gotland och Baltikum eller Polen. Fram till dess är det antagligen enklare att starta upp ett par flyglinjer som de första nyfikna kontaktsökande idéskaparna kan färdas med?

Men sen, om 25 år, då vore det väl häftigt om länderna runt Östersjön tillsammans utgjorde en dynamisk region med stark dragningskraft på omvärlden? Om vi då ser färjetrafiken till de här länderna som så självklar att tanken på att vara utan faller på sin egen orimlighet.

Här har jag gått och trott att vi på Gotland tillhör dem i landet som får dra nytta av skatteutjämningssystemt och så kommer Börje Hörnlund och påstår att det är precis tvärtom? Istället för att vi skulle få 45 miljoner från rikare kommuner, menar han att vi betalar 5 miljoner till de rikare kommunerna. Och vi delar den här orättvisa situationen med flera andra glesbygdskommuner.

Om detta är sant måste vi göra uppror!

Läs artikel i Dagens Nyheter och lyssna på Radio Gotland.