Finanskris mitt i världen

/i /av

Nu när det kommer täta rapporter dagligen om finanskrisen från alla möjliga håll i världen – USA, Island, Tyskland, England och Sverige – så kanske ni undrar om effekten nått fram till mitt-i-världen, där jag bor. Svar nej. Möjligen har en tusenlapp försvunnit på en fond, men det kan jag leva med. Och visst, det är lite mer än en tusenlapp om man ser till premiepensionen, men men, sånt händer.

I övrigt är det lugnt så till vida att vi har fullt upp med olika uppdrag. Om jag inte visste vad som händer på andra ställen, skulle jag från mitt-i-världen-perspektivet från min lilla utpost i Kappelshamn på Gotland, än så länge vilja påstå att det pågår en massa bra aktiviteter på den här ön.

Men ja, kanske är det lite trögare på fastighetsmarknaden – men jag ska varken köpa eller sälja hus nu, så det påverkar inte min dagsform nämnvärt.

Nimbus har lagt ner sin produktion av båtar i Visby. Det är ett hårt slag mot en redan ansträngd arbetsmarknad och mot de underleverantörer de har på ön. Men än så länge har inte heller detta drabbat just mig i min verksamhet.

Nä, peppar peppar, än så länge är vi hyfsat förskonade. Hoppas det förblir så…

Sysslings-träffad!

/2 Kommentarer/i /av

PANG så var hon här. Min syssling som bor i Australien. Jag visste lite så där att hon rest runt i Europa och tagit ett uppdrag i London, men sist jag var i kontakt med henne var innan sommaren, så jag hade tappat kollen lite. Men nu är min syssling här. Bara så där!

Kul med besök from down under!

Gunatt-träffad

/i /av

I morse när jag körde in till stan hamnade mina tankar plötsligt vid sången Gunatt. En fantastiskt vacker liten sång på gutamål. Sedan jag försökte sjunga den på pappas begravning tar den sången hårt i hjärtat.

I somras var det fyra år sedan pappa dog och om han ännu vore i livet skulle han ha fyllt 92 om en vecka. Det är lite tråkigt att inte kunna prata med honom. Det är det.

Nights of the pufflings!

/i /av

Jag råkade se ett inslag på Animal Planet som handlar om nätterna då Lunnefågelns ungar ger sig iväg från boet på Island. Flera av ungarna kommer vilse. Därför arrangerar man Nights of the pufflings då man ger sig ut tillsammans med barnen för att fånga in de här stackars Pufflingarna. Beväpnade med ficklampa och kartong söker de igenom sitt närområde. De ungar de hittar lägger de i kartongen och sen tar de hem ungarna till sitt hus. Där får de bo i ett par dagar för att återhämta krafterna. Sen går barnen ner på stranden och släpper iväg sina Pufflingar.

Vilken fantastisk tradition! Läs mer i en artikel på straight.com (varför webbtidningen heter så har jag inte en aning om?)

Sexistiska skämt eller strålande kul?

/2 Kommentarer/i /av

Stjärnor på is visade sig vara ett riktigt kul program men då och då tänkte jag:

– Så där hade de aldrig skojat om en tjej…
De drog från tyget för att visa Rafaels bringa och Frölander fick till och med stå med bar överkropp ett tag – under förevändning att han hade för trång dräkt, vilket i och för sig är ett lite kul skämt eftersom han är simmare.
Vilken manlig programledare hade kommit undan med att dra undan tyget för att kolla in en kvinnlig tävlandes klyfta? Vilken manlig programledare hade kommit undan med att visa upp Alshammars bara ryggtavla under ett fejkat skämt om en trång baddräkt under förevändning att man vill se hennes rygg?
Okej okej. Män visar sina bara bringor frivilligt. De går med bar överkropp och känner sig bekväma i alla möjliga situationer. Det går inte att jämföra med om en kvinna skulle gå med bar överkropp. Kanske är kvinnors motsvarighet benen? Att det är okej att dra upp kjolen och visa kvinnors ben? Hade i så fall en manlig programledare kunnat dra upp kjolen (utan att visa hennes trosor) på en kvinna för att visa hennes ben? ”Vi vill gärna ta chansen att kolla in de här vackra benen!”
Det är inte lätt att dra gränserna för vad som är okej, men jag reagerade igår och det gjorde också Nina Johansson på Aftonbladet.