Alice och jag har varit och sett WALL•E på bio. Den har fått strålande recensioner. Mina förväntningar var höga. Filmen handlar om hur människan skräpat ner jorden så mycket att de inte själva kan bo där. De ger sig ut i rymden i väntan på att små robotar, WALL•Es, ska städa upp och få ordning på allt. Fast när filmen börjar är det bara en WALL•E som återstår, men han jobbar på…
Jag uppskattar 3D-animeringen, sättet att få fram känslor och personligheter ur trasig plåt eller välpolerad plast. Storyn kändes dock som en lite väl överpedagogisk moralpredikan om miljöförstörelse. Fast syftet är förstås lovvärt och de små biobesökarna uppskattar säkert storyn mer än vad jag gjorde. Det är ju trots allt en barnfilm. Men grejen är att recensenter har skrivit att även vuxna blir sålda på WALL•E. Det stämde inte riktigt på mig, trots att jag är en barnslig typ.
Nä, ska man se 3D-animerade robotar så är filmen Robotar ett roligare val. Tycker jag.