Kul reportage? Not.
Efter mina två dagars insatser som ”sportfotograf” har jag en god uppfattning av den stämning som rådde under Gotland Bike Battle. Massor av glada cyklister som tappert kämpade sig igenom banan. Tre personer valde att avbryta. En person pga skada, en pga att cykeln gick sönder och den tredje vet jag inte. Men det var inget anmärkningsvärt bortfall. Folk var leriga men vid gott mod när de gick i mål.
Vad väljer då Gotlands Tidningar att fokusera på i deras reportage från tävlingen? Jo den stackars man som voltade över en trottoarkant precis i starten! Jag undvek att ta bilder på honom eftersom jag förstod att han blev generad och irriterad över sin olycka. Gotlands Tidningar har dock inte sådana hämningar utan pryder framsidan av tidningen med en närbild på hans omplåstrade ansikte och inne i tidningen har de ytterligare bilder på just den mannen. Och inga andra bilder alls? Gotland Bike Battle har redan innan tävlingen haft svårt att få fram budskapet om att tävlingen passar för alla och att man kan välja svårighetsgrad. En framsida med en omplåstrad man hjälper inte precis upp situationen.
Det här känns som efter det sista lanseringsmötet för varumärket Gotland då stämningen var på topp och tidningen väljer att skicka en journalist som gör en nerdykning på cirka tio minuter och då ställer märkliga frågor om domänen magiskagotland, vilket var komplett ointressant för varumärkesarbetet. Men just denna obegripliga, okunniga och totalt meningslösa fråga lyfts sedan fram som ett scoop och som den enda rapporteringen från lanseringsmötet.
Nä. Jag fattar inget. Tur att i alla fall Gotlands Allehanda har skrivit en mer rättvisande artikel om tävlingen.