Revbensspjäll

Jag vet, man ska äta påsklamm nu. Men nu råkar vi gilla revbensspjäll i det här huset. Och förresten ser det mer ut som jul än påsk när man tittar ut, så revbensspjäll blir det. Ifall någon är intresserad av receptet så kommer det här. Eller, recept och recept, det är ju inte som att jag står och mäter upp ingredienserna, jag bara häller i lite slattar av allt… så, jag vågar mig inte på några exakta angivelser, ni måste lita till ert eget förnuft och anpassa efter hur mycket revben ni har.

Åsas Revbensspjäll

  1. Sätt ugnen på 200°
  2. Dela revbenen, ben för ben.
  3. Smörj en eldfast form, antagligen behöver du ugnens långpanna för att allt ska rymmas.
  4. Blanda olivolja (1-2 dl?) , kinesisk soja (3-4 msk?) , sirap/honung (2-3 msk?) och vinäger (1 msk?) i en platt form.
  5. Tillsätt t.ex. rosmarin, salvia, timjan, paprika och peppar. (Du kanske hellre vill ha mer chili-smak, det går också bra, ta kryddor efter smak och humör)
  6. Blanda ihop.
  7. Vänd ett revben i taget i blandningen, pensla på där det inte täcker, lägg revbenen i ugnsformen.
  8. Täck med aluminiumfolie.
  9. Sätt in i ugnen i 45 minuter.
  10. Tag ut formen, ta bort folien, vänd revbenen och sätt in i ugnen i ytterligare 45 minuter.
  11. Vänd revbenen ett par gånger, pensla på av resterande blandning.

Sen är det klart!

Brunett-Johanne

Vi lever i märkliga tider med lyxkonsumtion, brats och modebloggar. Det smakar lite illa i munnen med sjuttonåringar som tycker det är normalt att lägga 10000 kr i månaden på kläder, smink och skojiga prylar. Särskilt om man betänker att det samtidigt finns så mycket misär i Sverige och övriga världen. Framför allt i övriga världen. Som i Tchad.

Om ni vill läsa en blogg som berättar om en värld långt bort från märkesväskor, parfymer och pyttesmå hundar rekommenderar jag Johanne Hildebrandts blogg. Just nu befinner hon sig i Tchad med EUFOR-styrkan. Här snackar vi fotsvett, söndertorkad savann, döda kor och hungriga barn. Vi pratar om soldater som vill uträtta något viktigt och hjälpa flyktingar. Tänk om bratsen blev lite ”wild and crazy” och plötsligt började lägga i alla fall 5000 kr i månaden på att uträtta något viktigare än att hamna på bild på stureplan.se… Svindlande tanke. Vem vet, de kanske plötsligt skulle börja hitta en mening med livet också?

Tillägg: jag hittade Tobias Perssons debattinlägg om modebloggar på expressen.se. Mycket bra skrivet!

Hoppe Hare på blixtvisit


Oj! Här gäller det att man inte sitter och sover när Hoppe Hare plötsligt är utanför fönstret. Swisch ta kameran och sen kommer den svåra biten: att få haren att hålla sig still så pass länge att jag hinner ta en bild. Visiten i vår trädgård var över på max två minuter. Sen kom Hoppe Hare på att han enklast tog sig ut genom vår grind.

Bilden är tagen genom fönstret – för jag vågade förstås inte skrämma upp Hoppe genom att gå ut dessutom.

Labyrinten vid hamnhuset

I takt med att arbetet med att lägga ner en ledning för fjärrvärme fortgår, blir det allt krångligare att parkera vid Hamnhuset där jag har mitt kontor. Sträckan med staket ökar hela tiden. Vår parkering är helt blockerad och vi ska istället parkera på kajen, mot vattnet. Igår fick jag åka en liten omväg för att ta mig runt huset och fram till parkeringen. När jag skulle köra hem var morgonens infart blockerad och då måste jag köra mellan en del båtar för att hitta ut. (Sådana båtar som står uppe på land alltså.)

Idag körde jag in den vägen som jag körde ut igår – det gick bra. Men, om jag har fattat det här rätt så är det både Hamnhuset och Hamnterminalen som ska få fjärrvärme. Innebär det att vi snart måste stå i bilkön till Nynäshamnsfärjan för att komma till vår parkering?

”sign Orolig Bilist”

(Okej då, om man kör lite längre in mot hamnen 
finns faktiskt en annan väg ut [eller in – beroende på…],
 men det blir ju inte lika roligt om man vet det, eller hur?)

Kolla Slogan-O-Maten!

generated by sloganizer.net

Om ni vill testa att göra egna slogans går ni till Sloganizer.net.